Bibelhandskrifter. Autograferna eller originalskrifterna af bibelns böcker gingo troligen tidigt förlorade. De handskrifter, som kommit till vår tid, har man efter de orter, der de uppkommo, indelat i tre grupper: de alexandrinska eller österländska, de konstantinopolitanska eller byzantinska och de vesterländska. -- I. Handskrifterna af Gamla testamentet äro af två slag: 1) Synagog-rullar, som vanligen innehålla endast de 5 Mose-böckerna och äro afsedda för bruk vid den judiska gudstjensten. De äro skrifna på pergament med den gamla kaldeiska qvadratskriften, utan vokaler och accenter, samt i allmänhet icke särdeles gamla, emedan judarna, som för dessa handskrifters förmenta helighet icke gerna afstå dem åt andra religioners bekännare, sorgfälligt begrafva de exemplar, som till följd af en längre tids begagnande blifvit mindre brukbara. I biblioteket i Cambridge och i British museum förvaras två af de märkvärdigaste. -- 2) Privathandskrifter, försedda med masoreternas anteckningar äfvensom med vokal- och accenttecken samt ofta beledsagade af en öfversättning. Sannolikt gå endast få af dem så långt tillbaka som till 1000-talet. -- II. Handskrifterna af Nya testamentet äro likaledes af två slag: 1) Uncial- eller majuskel-handskrifter, till ett antal af omkr. 50, hvilka äro skrifna på pergament med s. k. uncialskrift (stora bokstäfver med skarpa hörn) och härröra från tiden mellan det 4:de och det 9:de årh. De äldsta och vigtigaste af dem äro: a) Den sinaitiska (codex sinaiticus, vanligen betecknad cod. [aleph]), hvilken sannolikt skrefs i Alexandria i midten af 4:de årh. Hon upptäcktes af Tischendorf i
S:ta Katarinas kloster vid Sinai -- delvis 1844, fullständigt d. 4 Febr. 1859 -- och förvaras nu i kejserl. biblioteket i Petersburg. Hon innehåller större delen af Gamla testamentej; (i grekisk öfversättning, liksom de nedannämnda handskrifterna), hela Nya testamentet, Barnabas' bref samt en del af Hermas' "Herden", b) Den alexandrinska (cod. A), från Egypten, 5:te årh.; i British museum. Hon innehåller (på några luckor när) Gamla och Nya testamentet samt de klementinska brefven, c) Den vatikanska (cod. B), från Egypten, 4:de (senast början af 5:te) årh., i vatikanska biblioteket i Rom. Hon omfattar Gamla testamentet, med undantag af ett par stycken, och Nya testamentet, utom slutet. d) Den efraemska (cod. C, äfven kallad codex regio-parisinus), från Egypten, 5:te årh.; en palimpsest med skrifter af Efraem Syrus, i Paris. Hon innehåller stycken af Gamla och ungefär 5/8 af Nya testamentet, e) Cambridge-handskriften (cod. D, äfven kallad "Bezas kodex"), enligt några från Egypten, enligt andra från södra Frankrike, skrefs sannolikt i midten af 6:te årh. och finnes nu i universitetsbiblioteket i Cambridge. Hon innehåller (dock med flere luckor) evangelierna och Apostlagerningarna på grekiska med latinsk öfversättning. -- 2) Kursiv- eller minuskel-handskrifter, med små bokstäfver, från tiden mellan 10:de och 15:de årh. Omkr. 700 sådana äro kända. E. J. Ö.