Bilberg

Bilberg (skref sig först Billberg), Johan, biskop, f. 1646 i Mariestad, d. 1717, kom vid 13 års ålder till Upsala, der han 1672 aflade filosofie kandidat-examen och försvarade en akademisk afhandling. Kort derpå besökte han under en fyra-årig resa med en ung ädling Europas förnämsta hof och akademier samt förvärfvade derunder ovanligt stora kunskaper. 1679 blef han utnämnd till professor i matematik i Upsala. Såsom universitetslärare utvecklade han under tio års tid en vidsträckt verksamhet på de matematiske vetenskapernas område och efterlemnade ett stort antal dissertationer. Småningom började dock filosofien locka hans håg. Sedan han 1689 blifvit teologie professor, egnade han hufvudsakligen sin verksamhet åt denne vetenskap och fick derigenom ett väsentligt inflytande på sin tids bildning. I den häftiga striden mellan anhängarna af Cartesii filosofi och de ortodoxe teologerna, hvilka utgingo från Aristoteles, var han en af de ifrigaste kämparna på de förres sida och blef derför häftigt angripen af teologerna. Striden upphörde ej ens sedan regeringen tillsatt en kommission för att granska och afgöra stridsfrågan, hvilken granskning utföll till B:s och cartesianernas förmån. 1692 blef han af konungen utnämnd till pastor i Örebro, der han fortfarande under stort tillopp af åhörare höll offentliga föreläsningar. 1701 blef han efter Erik Benzelius d. ä. biskop i Strengnäs, hvilket ämbete han skötte med allvarlig stränghet till sin död. B. var en af sin tids namnkunnigaste män, en verklig polyhistor, i synnerhet framstående såsom reformator af de filosofiska och teologiska studierna. Han är äfven berömd såsom matematiker, grekisk filolog och latinsk skald. Han sysselsatte sig ifrigt med förslag till förbättringar i tidräkningen, hvilka dock först efter hans död buro frukt. Sin största betydelse förvärfvade B. såsom universitetslärare, genom det sätt, hvarpå han förstod att leda ungdomen.