Bladställning, bot. Vid en närmare undersökning af det sätt, på hvilket bladen äro anordnade på stammen, finner man, att en sträng regelbundenhet i de allra flesta fall dervid är rådande. Hos de växtarter och hos de växtorgan (t. ex. blommorna), der flere blad utgå från samma höjd på stammen -- eller äro hvad man kallar kranssittande -- faller regelbundenheten lättare i ögonen. I de fall åter, då bladen sitta på olika höjd -- eller äro hvad man plägar benämna strödda (bättre skulle de kunna kallas ensamma) -- är lagbundenheten i anordningen ej så lätt att iakttaga. En sådan eger dock verkligen rum. Om man med en linie sammanbinder bladens vidfästningspunkter, dervid gående nedifrån uppåt, kortaste vägen från ett blad till det närmast intill sittande, skall man finna, att denna linie nästan alltid beskrifver en mer eller mindre utdragen spiral omkring stammen. På grund deraf har man också kallat de strödda bladen spiralställda. Lägger man vidare märke till hvilken riktning de olika bladen hafva till hvarandra eller åt huru många olika håll bladen på en viss stamdel vetta, så finner man ofta nog utan synnerlig svårighet, att de äro riktade an endast åt 2 håll, än åter åt 3, än åt 5, än åt 8 o. s. v., eller m. a. o. att bladen bilda än 2, än 3, än 5 o. s. v. raka rader utefter stammen. Exempel på tvåradiga blad gifva oss alla våra äkta gräs, på treradiga våra starrgräs, på femradiga de flesta af våra pilar o. s. v. Vidare finner man, att de tvåradiga bladen äro aflägsnade från hvarandra med hälften af stammens periferi, de treradiga med 1/3, de femradiga med 2/5, de åttaradiga med 3/8 o. s. v. Dessa bråk: 1/2, 1/3, 2/5, 3/8 o. s. v., angifva alltså bladens s. k. divergens. Men täljarna och nämnarna äro hvar för sig äfven uttryck för andra förhållanden med afseende på bladställningen. För att det följande må kunna förstås, måste vi först förklara betydelsen af termen bladcykel. Dermed förstår man sammanfattningen af de blad, som ligga emellan två på lika sätt ställda, närmast öfver hvarandra befintliga blad, ett af de bägge lika ställda bladen medräknadt. Uppdrager man ofvannämnda spirallinie, finner man, 1:o att hon vid de olika slagen af divergens, under passagen genom en cykel, i sig upptager fästepunkterna för jämt så många blad, som siffran i nämnaren angifver, och 2:o att spirallinien i hvarje enskildt fall tillryggalägger lika många hela hvarf omkring stammen, som siffran i täljaren uttrycker. Så upptager vid t. ex. 1/3 divergens spirallinien vid passagen genom bladcykeln i sig 3 blad (d. v. s. att bladcykeln innehåller 3 blad), och spirallinien tillryggalägger jämt ett hvarf för att genomlöpa cykeln. Vid 2/5 divergens upptager spirallinien i sig 5 blad och beskrifver två hela hvarf omkring stammen; vid 3/8 divergens upptager nämnda linie 8 blad och beskrifver tre hela hvarf omkring stammen; o. s. v. -- De allmännast förekommande blad-divergenserna äro 1/2, 1/3, 2/5, 3/8, 5/13, 8/21, 13/34, . . . . Denna rad af bråk är mycket lätt att behålla i minnet. Hvarje bråks täljare är nämligen just summan af de bägge föregående bråkens täljare; och på samma sätt förhåller det sig med nämnarna. Dessa divergenser äro dock ej de enda, som förekomma i naturen. Man träffar hos en del växter regelmässigt sådana af 1/4, 2/7, 2/9 och äfven af andra slag. -- Jämföra vi, när bladen äro kransvis sittande, den inbördes ställningen mellan de blad, som tillhöra olika bladkransar, finna
vi lätt såsom allmän regel, att bladen i en ofvanför sittande krans ej äro ställda midt öfver bladen i den närmast nedanför sittande, utan midt öfver mellanrummen mellan bladen i denna. Undantag från denna regel träffar man sällan och i sådana fall endast hos blombladen. -- Allt tyder sålunda på att samma lagbundenhet, som för öfrigt herskar i naturen, är gällande äfven i afseende på växternas skenbart så regellöst ställda blad. V. W.