Blomknopp

Blomknopp, bot., en sådan knopp, som utvecklar sig till en blomma. Bladens läge i blomknoppen är bestämdt icke endast för de särskilda arterna och slägtena, utan mycket ofta äfven för familjerna. I afseende på bladens läge har man att skilja emellan deras inbördes läge, foliation, och det enskilda bladets läge i och för sig, vernation (jfr Knopp). De vanligaste slagen af foliation hos blomknopparna äro den kantlagda och den tegellagda. Exempel på kantlagda foderblad lemna oss växtfamiljerna Tiliaceae och Malvaceae, och på kantlagda kronblad Campanulaceae, Compositae m. fl. Tegellagda foderblad finnas hos Cucurbitaceae och Geraniaceae, tegellagda kronblad hos Umbelliferae, Rosaceae, Pomaceae m. fl. familjer. Bland de många slagen af vernation må nämnas ett par af dem, som äro lättast att iakttaga. Hos t. ex. vallmoknopparna eger det egendomliga förhållandet rum, att deras kronblad äro liksom hopskrynklade, och hos linet och vintergrönan m. fl. växter äro kronbladen vridna i knoppen. Hos "blomman för dagen" liksom hos öfriga Convolvulaceae äro kronbladen ej allenast vridna, utan äfven veckade; hos potatisblomman äro de sammanvikna, hos Umbelliferae äro de i toppen inrullade o. s. v. -- Någon gång innehålla blomknopparna, i rikligare mängd än den utslagna blomman, ämnen, som äro för menniskan användbara, hvarför växten skördas innan blomman slagit ut. Detta är förhållandet med t. ex. kryddnejliketrädet, hvars blomknoppar gifva oss de bekanta kryddnejlikorna. V. W.