Bock

Bock, Carl Alfred, norsk naturforskare och upptäcktsresande, född i Köpenhamn d. 17 Sept. 1849, kom 1868 till England, der han studerade naturvetenskap, i synnerhet zoologi, och fick anställning hos svensk-norske konsuln i Grimsby. 1875 flyttade han till London, hvarifrån han med understöd af markisen af Tweeddale begaf sig till Indiska arkipelagens stora öar för att studera deras fauna. Han uppehöll sig först i vestra delen af Sumatra, men begaf sig sedan till Borneo, ställd i spetsen för en af nederl.-indiske generalguvernören van Lansberge utrustad expedition till det inre af denna ö. Han följde Mahakkam-floden från dess mynning, på östkusten, uppåt, satte sig i förbindelse med sultanen af Kutei och lyckades med hans bistånd under en tid af fem månader utforska en stor del af det dittills okända inre af Borneo och komma ut vid Bandjermassing på sydkusten. Af helsoskäl tvungen att afslå ett anbud att träda i holländsk tjenst, återvände han till London, men anträdde våren 1881 en ny upptäcktsresa, denna gång till Siam och Lao, hvarvid han understöddes af konungen af Siam, som ställde först en flodångare, senare kanoter, elefanter och följe till hans disposition. Resan varade sju månader och gick genom dittills föga kända trakter. Från 1883 uppehöll B. sig i Norge, men lemnade detta 1886 för att mottaga anställning som svensk-norsk vicekonsul i Shanghai, der han sedan 1893 är generalkonsul. Af hans hemförda samlingar af etnografiska föremål har största delen förenats med londonska samlingar, en del kommit till etnografiska museet i Kristiania. Sina resor har han skildrat i The headhunters of Borneo (1881) och Temples and elephants (1884), hvilka arbeten öfversatts till svenska, norska, tyska och holländska. Dessutom har han utgifvit Orientalske eventyr (1885), med illustrationer efter teckningar af japanska konstnärer.