*Böhmen. Dess areal beräknas nu till 51,967 qvkm.
Befolkning och andlig kultur. B:s folkmängd uppgick 1890 till 5,843,094 pers.; med afseende på folkmängdstäthet (112 pers. pr qvkm.) står B. bland de österrikiska landen efter endast Nedre Österrike (Wien inberäknadt) och Schlesien. Mot 1,000 män svarade 1,071 qvinnor. Den årliga tillväxten utgjorde under perioderna 1857–69 och 1869–80 0,74 och under perioden 1880–90 0,52 proc. Med afseende på språket voro 62,79 proc. tsjecher och 37,20 proc. tyskar. Antalet protestanter var 127,236 (deraf 66,499 reformerta och 60,737 lutheraner), antalet israeliter 94,479. Antalet munk- och nunnekloster är 166, med omkr. 2,000 ordensmedlemmar. Katolikerna lyda under furstärkebiskopen af Prag och 3 biskopar (i Leitmeritz, Königgrätz och Budweis). Protestanterna hafva 3 superintendenter. Om kyrkoförfattningen för öfrigt se Österrikisk-ungerska monarkien, sp. 733 o. f. — B. har ett tyskt universitet (det äldsta i Tyskland, stiftadt 1348) och ett tsjechiskt universitet (bildadt af det förra derigenom att de båda nationaliteterna skildes 1882) samt (1893) 23 tyska och 32 tsjechiska gymnasier och realgymnasier, 20 realskolor (10 för hvardera nationaliteten), 7 tyska och 8 tsjechiska lärareseminarier samt 3 tyska och 3 tsjech. lärarinneseminarier. Folkskoleväsendet är skildt från kyrkan. 1890 funnos 5,278 (2,384 tyska, 2,894 tsjechiska) folkskolor och borgareskolor (de sistnämnda 224), med 20,630 lärare och 945,900 lärjungar, de sistnämnda utgörande 98,4 proc. af de skolpligtiga barnen (1876 var antalet endast 88,3 proc.). Antalet teologiska läroverk är 4 (ett vid hvarje biskopssäte); 2 tekniska högskolor finnas i Prag, en bergsakademi i Přibram och dessutom 2 bergsskolor; vidare finnas 5 högre och 35 lägre landtbruksskolor, 1 skogsinstitut, 4 döfstumoch 2 blindinstitut. 1891 utgåfvos 424 tidningar och tidskrifter (150 tyska, 264 tsjechiska, 10 andra), deraf 128 politiska, och af dessa 17 dagliga tidningar.
Materiel kultur. Under 10-årsperioden 1880–89 voro i medeltal 1,581,400 har besådda med sädesslag, 58,370 medskidfrukter, 334,160 härmed potates, 128,190 har med sockerbetor, och under samma tid var medelskörden 4,631,764 hl. hvete, 9,271,290 hl. råg, 6,278,260 hl. korn, 10,113,600 hl. hafre och 31,241,780 hl. potates. Bland industriväxter intaga lin, humle och sockerbetor främsta platsen. 1890 erhöllos 12,769,000 kg. tågor och 8,015,000 kg. frö; humleskörden varierar mellan 2,5 och 5 mill. kg. (1892 var den 4,423,000 kg.). S. å, skördades 3,8 mill. ton sockerbetor. Hampodlingen är tämligen obetydlig, men odlingen af raps är i stark stigning; 1890 skördades på 18,740 har 20,8 mill. kg. Vingårdar ligga i Elbedalen, från Melnik till Ausseg och Prag, och upptaga en areal af 862 har; medelskörden uppgår till 9,000 hl. vin; de bästa sorterna äro melniker och czernoseker, det senare från Leitmeritz och Lobositz. Fruktodlingen är högst betydlig och lemnar stora qvantiteter i synnerhet af äpplen och plommon. — Antalet husdjur uppgick 1890 i runda tal till 215,700 hästar, 2,022,000 nötkreatur, 423,600 får, 514,000 svin och 334,000 getter. Fårskötseln, som förr, hufvudsakligen genom Maria Teresias omsorger, var föremål för mycken omvårdnad, har nu, såsom af ofvanstående siffror framgår, gått starkt tillbaka. Skogarna omfattade 1890 1,507,325 har, mest barrskog; omkr. 2/3 tillhöra de stora jordägarna. — Mineralrikets produkter äro både rika och mångfaldiga; endast salt saknas alldeles. Af silfver erhöllos 1891 36,000 kg., af tackjern (från 13 masugnar) 127,274 ton, af bly 1,561 ton, af blyglete 2,267 ton, af koppar 92,200 kg. samt af koppärvitriol 48;600 kg., vidare 56,200 kg, tenn (från Graupen), 115,400 kg. antimon (från Milleschau vid Tabor), 4,100 kg. uranpreparat (från Joachimsthal) samt 34,394 ton vitriol- och alunskiffer (från vestra B.), hvaraf framställas jernvitriol, vitriolsten, svafvelsyra och alun. Vid Krurnau brytes grafit, 12,683 ton. 1891 brötos vidare 3,791,200 ton stenkol och 12,956,300 ton brunkol. Sammanlagda värdet af landets bergverks- och hytteprodukter uppgick 1891 till 65,2 mill. kronor, d. v. s. 47 proc. af värdet af hela Österrikes bergverksproduktion. Antalet arbetare var 61,719. — Enligt 1885 års industristatistik funnos då 124,965 yrkesföretag, af hvilka 16,571 voro att anse som fabriker. De senare fördela sig med sina arbetare och sitt produktionsvärde i följande hufvudgrupper:
fabrikerarbetare produktionsvärde
gulden
Metaller och metallarbeten 269 11,242 25,890,000 Maskiner, instrument och transportmedel 187 9,061 17,229,000 Sten, jord, lera, glas 5,319 38,991 45,967,700 Trävaror och knappar 1,177 9,638 13,228,200 Läder och vaxduk 72 1,984 6,875,900 Textilindustri 783 129,216 211,253,900 Beklädnads- och modevaror 246 10,297 12,212,400 Papper 132 6,393 11,262,400 Närings- och njutningsmedel 7,649 85,945 256,705,000 Kemisk industri 268 8,945 28,087,300 Byggnads- och konstindustri 469 4,209 5,537,300 ——————————————— 16,571 315,921 638,249,100
Vigtigast är textilindustrien, inom hvars olika grenar följande antal spindlar och väfstolar voro i verksamhet:
splindlar maskin-stolarhandstolar i ylleindustrien 227,000 10,865 9,174 i bomullsindustrien 1,116,500 26,330 25,260 i lin, hampa, jute 263,800 1,320 34,800 silke — 650 2,100
Under rubriken närings- och njutningsmedel falla bl. a. hvitbetssockerindustrien (1890–91 142 fabriker, 44,874 arbetare och ett produktionsvärde af 680,000 ton socker, 65 proc. af hela Österrikes tillverkning), 731 ölbryggerier (6,330,000 hl. öl), 196 bränvinsbrännerier och-21 stora förädlingsanstalter. — Jernvägarna hade 1891 en längd af 4,657 km. (8,9 km. på 100 qvkm. landyta). Postanstalternas antal var 1,162, och telegrafanstalternas 1,137.
Landtdagen består af 6 sjelfskrifna ledamöter (ärkebiskopen, de 3 biskoparna och de båda universitetens rektorer) samt 236 valda ombud, näml. 16 ombud för fideikominissegendomarna, 54 för de öfriga stora jordegarna, 15 för de fem handelskamrarna, 10 ombud för hufvudstaden, 62 för öfriga städer och industriorter och 79 för landskommunerna. Rättskipningen utöfvas i första instans af 16 underrätter (1 lands-, 1 handels- och 14 kretsdomstolar) och 222 bezirksdomstolar. — För militärförvaltningen är landet indeladt t 16 rekryteringsdistrikt samt 2 armékårsdistrikt, hvardera med ett kårkommando i Prag och Josefstadt. Hufvudstad är Prag. Historia (sedan 1878). Det gammaltsjechiska partiet, som under senare åren undandragit sig att skicka ombud till landtdagen och riksrådet, måste dock, tvunget af folkopinionen, låta sina ombud inträda 1878 i landtdagen och 1879 i riksrådet, sedan genom Taaffes utnämning till ministerpresident åtminstone några af dess önskningar, såsom om ett tsjechiskt universitet, språkförordningar och ändring af valordningen, fått utsigt till framgång. Men derefter blef också fiendskapen mellan tyskar och tsjecher mer häftig än förr och tog sig ofta uttryck i excesser mot de förre från tsjechernas sida. 1883 lyckades tsjecherna att med hjelp af de feodale få majoritet i B:s landtdag, och handelskamrarna i Prag och Budweis eröfrades likaledes af tsjecherna, hvilkas språk alltmer utbreddes på tyskans gamla område. Dertill bidrogo språkförordningen af 1880, enligt hvilken äfven i rent tyska trakter ämbetsmän kunna anställas, som tala endast tsjechiska, och en ny lag af 1886, som måste alldeles borttränga tyskan ur den högre rättskipningen. Tyskarna, som voro i minoritet i landtdagen, föreslogo förgäfves, att landet skulle uppdelas efter språkgränsen i olika förvaltningsområden. Då endast kränkningar träffade de tyska ombuden i landtdagen, lemnade dessa d. 22. Dec. 1886 representationen med den förklaring, att de först då skulle återvända, när de fingo garanti för att deras förslag och önskningar skulle underkastas en saklig pröfning. Samtidigt blef oenigheten mellan gammaltsjecher och ungtsjecher allt större. De förres motstånd mot liberalare skollagar m. m. minskade deras popularitet i landet och ökade antalet af ungtsjechernas anhängare. Vid valen till landtdagen 1889 insattes så många af de senare, att t. o. m. regeringen vidtog åtgärder emot deras envälde. Till Wien kallades i Jan. 1890 förtroendemän för tyskarna, gammaltsjecherna och de store godsegarna, och man lyckades der ena dessa tre partier (den s. k. böhmiska förlikningen). Följden blef att tyskarnas flesta fordringar beviljades, t. ex. krafven på upprättandet af en tysk sektion i landsskolrådet och landskulturrådet, förvaltningsområdenas begränsning efter nationalitet, en tysk senats inrättande i öfverdomstolen i Prag. Dessutom lofvades en revision af språkförordningen af 1880, vissa ändringar till tyskarnas förmån vid politiska val m. m. Efter fyra års frånvaro inträdde nu de tyske landtdagsmännen i Maj 1890 åter i B:s representation, men förlikningen vållade, att det gammaltsjechiska partiet i stället förlorade all betydelse och vid de nya valen nästan fullständigt ersattes med ungtsjecher, hvilkas hat mot tyskarna var större än någonsin, såsom de särdeles demonstrativt visade under utställningen i Prag 1891. För att i någon mån återvinna sitt förlorade inflytande uppträdde nu gammaltsjecherna emot det förlikningsprogram, som de 1890 biträdt, och lyckades också draga med sig en del af de store godsegarna. Regeringen stod dock fast vid nämnda program och utfärdade 1892, sedan landtdagen åtskilts, förordningar i denna riktning, hvilka framkallade häftiga anfall mot justitieministern Schönborn. Emellertid blefvo de konservative store jordegarna snart med anledning af ungtsjechernas hänsynslösa uppträdande åter mer benägna för förlikningslöftenas genomdrifvande. Men ungtsjechernas demonstrationer hafva dock förhindrat eller försenat dessa reformer, så att ännu åtskilliga åtgärder återstå, innan målet uppnåtts. Föga troligt är i alla fall, att dermed lugnet skall vara återstäldt, ty tsjechernas hat mot tyskarna är lika stort som förr, och ungtsjechernas sträfvan är att åter fråntaga dem deras vunna fördelar.
Literatur: B:s historia är behandlad af Pelzel (4:de uppl. 1817), Palacky (5 bd, 1836–67; omfattande tiden till 1526), Tomek (1864), Schlesinger (2:dra uppl. 1870), Toman (»Das böhmische staatsrecht», 1872, omfattande tiden 1527–1848). J. Fr. N.