Borgartinget var under medeltiden det allmänna tinget (hufvudsakligast) för sydöstra Norge Viken (Borgarþingslög). Det hölls i eller vid Borg (Sarpsborg). Sedan lagmansinstitutionen blifvit fullt utvecklad, utbröts ur dess område det sedermera s. k. Bohus län som en egen lagsaga. Under Borgartinget hörde äfven landskapen kring inre delen af Kristiania-fjorden (Vingulmörk och Vestfold), hvilka sedermera lades under lagmännen i Oslo och Tunsberg. På 1500-talet flyttades "lagtinget" till Fredriksstad, och under detta lades, antagligen hundra år senare, äfven Tunsbergs stad och några smärre distrikt vester om fjärden. Detta Fredriksstads "lagdöme" (lagsaga) egde bestånd till 1797. Liksom de tre öfriga norska allmänna tingen hade Borgarting, ända tills under Magnus Lagaböte (1263--80) en allmän landslag infördes, sin särskilde lag. Af denne finnes endast den äldre "kristen-ret" (kyrkobalken) i behåll. Y. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Borgartinget
Ämne: Norska personer, släkter och institutioner · Norrmän
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 904 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗