Bornia Sternb., paleont., en inom stenkolsperiodens äldre aflagringar förekommande växt af equisetacéernas familj, Bornia radiata, med ledad stam och i lederna kransställda, upprepadt dikotomiskt grenade blad. Stammens yta är glatt, men innanför barken på längden refflad, ehuru listerna på tvänne närstående internodier ej, såsom hos Calamites, alternera vid lederna. Växten synes hafva haft samma fruktsättning som Equisetum. Stur har på senaste tiden velat utbyta namnet B. mot Archaeocalamites. A. G. N.