Bottero

Bottero, Osvaldo, italiensk sångare, född i Milano 1858, son af den berömde bassångaren Alessandro B. (d. i Milano 1892, 60 år gammal), studerade juridik vid Turins universitet, men egnade sig sedan åt musiken och debuterade 1883 såsom Lecco i Ponchiellis »Promessi sposi». Derefter sjöng han gång på gång på de flesta af Italiens större scener, på Malta, i Buenos Aires m. fl. st. och gästade 1890–91 Stockholm, der han uppträdde som Silva i »Ernani», Lotario i »Mignon», Mefistofeles i »Faust» och »Mefistofeles», Toreadoren i »Carmen» samt Dulcamara i »Kärleksdrycken». B. var en framstående artist med bildadt föredrag och intelligent spel. Återkommen till Italien, beröfvade han sig sjelf lifvet 1892 af sorg öfver sin makas förut s. å. timade död. — Denna maka, Georgina Sommelius, föddes 1857 i Styrnäs socken, Ångermanland. Vid 17 års ålder kom hon till Stockholm, studerade pianospel vid konservatoriet och sång för fruarna Jakobsson och Stenhammar samt debuterade med stor framgång på Operan 1879 såsom Margareta i »Faust» och Susanna i »Figaros bröllop», hvarefter hon engagerades och ytterligare sjöng Anna i »Vermländingarne», Lalla Rookh, Oberon, Skyddsängeln i »Gustaf Vasa», Arlette i »Jean de Nivelle», Birgitta i »Svarta dominon» och Micaela i »Carmen». Hon ingaf då stora förhoppningar genom sin ovanligt varma sång och sympatiska personlighet. Åren 1881–82 studerade hon under fru Marchesi i Paris, derpå uppträdde hon på flere italienska scener och lärde 1883 i Padua känna Bottero, med hvilken hon följande år ingick äktenskap. Hon delade sedan ständigt sin mans yrke och triumfer, till dess hon d. 17 Mars 1892 i Florens dukade under för ett bröstlidande, mot hvilket hon förgäfves sökte bot dels genom vistelse i sitt hemlands fjälltrakter, dels genom anlitande af den då moderna Kochska lymfan. A. L.