Bouchor

Bouchor [-sjår], Maurice, fransk skald, f. 1855 i Paris, har tack vare en betydlig förmögenhet kunnat fritt lefva för sina konstnärliga böjelser, som han utbildade under väckande umgänge med den unge skalden J. Richepin. B. utgaf nittonårig sin första diktsamling, Les chansons joyeuses, muntra anakreontiska sånger, som mottogs gynsamt i den vittra verlden och efterföljdes af Poèmes de l'amour et de la mer (1876), den humoristiska, på blandad vers och prosa affattade dikten Le Faust moderne (1878), Contes parisiens, en vers (1880), L'aurore (1883, ansedd för hans bästa arbete) och Les symboles (1888). I de två sistnämnda arbetena har B. afgjordt brutit med sin ungdoms sensualistiska otro och naturdyrkan. Han har nu sin talangs jäsningsskede bakom sig. Egendomliga äro B:s försök att återupplifva det medeltida mysterie-dramat. Hans alster af detta slag äro skrifna på klangfull vers, i ömsom naiv och skalkaktig ton, och hafva uppförts medelst marionetter i kroppsstorlek, medan reciteringen skett mellan kulisserna (Tobie 1889; Noël, ou le mystère de la nativité, 1890; Sainte Cécile, 1892). B. har uppträdt äfven med kritiska studier öfver Beethovens stora D-dur-mässa m. m.