Brate

Brate, Erik, filolog, skolman, född d. 13 Juni 1857 i Norbergs socken, Västmanlands län, blef student i Upsala 1876, studerade forngermanska språk och sanskrit vid universitetet i Strassburg 1882–83, promoverades till filos. doktor i Upsala 1884 och blef s. å. docent i forngermanska språk. Sedan han förestått professuren i svenska språket 1885–87, utnämndes han 1887 till lektor i modersmålet och tyska språket vid Södermalms högre allmänna läroverk i Stockholm. B. är en både idérik och skarpsinnig forskare inom sin vetenskapsgren. Han har skrifvit bl. a. Nordische lehnwörter im Orrmulumm (i Pauls och Braunes »Beitråge zur geschichte der deutschen sprache und litteratur», X, 1884), Fornnordisk metrik (1884), Runverser (i »Antiqvarisk tidskrift för Sverige» X, häftena 1–6, 1887–91: tillsammans med prof. S. Bugge), Äldre Vestmannalagens ljudlära (i Upsala univ:s »Årsskrift», 1887), hans kanske bästa arbete, vidare Dalalagens böjningslära (1890) och Själ (i den Bugge tillegnade festskriften »Uppsalastudier», 1892), förutom uppsatser och recensioner i »Sv. Fornminnesför:s tidskrift», »Arkiv för nordisk filologi», »Beiträge zur kunde der indo-germanischen sprachen», »Nystavaren» m. fl. tidskrifter. Under de senare åren har B. för det af Vitt. hist. o. ant. akad. planerade stora rimverket å ort och ställe undersökt en mängd svenska runinskrifter och är f. n. en af Sveriges förnämste runkännare.