Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Brodén

Ämne: Svenska biskopar · Svenska präster, lärda och universitetsmän

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 1152–1153 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Brodén, Carl Johan, prest, läroboksförfattare, f. i Mariestad d. 1 Maj 1818, blef student i Upsala 1836, filos. kand. 1842, kollega vid Skara läroverk 1844 och filos. doktor 1845. Han prestvigdes 1859, utnämndes 1864 till lektor i kristendom och hebreiska i Skara samt till kyrkoherde i Vinköls prebendepastorat och 1878 till kyrkoherde i Förslöf (Lunds stift). 1873 deltog han, på kallelse af dåv. ecklesiastik-ministern, i öfverläggniiigar rörande åtskilliga läroverksfrågor, och till följd af inträffadt förfall för biskop Butsch bevistade han s. å. det andra allmänna kyrkomötet. När vid detta möte ett af särskilda komiterade utarbetadt förslag till förklaring af Luthers lilla katekes förevar till behandling, yttrade B. bl. a., att han på åtskilliga ställen trodde sig hafva funnit läror och bestämningar, som icke fullt öfverensstämde med den heliga skrift, liksom ej häller med de symboliska böckernas rätt förstådda mening. Han ville undanrödja uttryck sådana som: Gud är vår "försonade fader"; Kristus har uppfyllt lagen "i vårt ställe"; rättfärdiggörelsen består deri att Gud "tillräknar menniskan Kristi rättfärdighet" o. s. v., emedan de, särdeles i en lärobok, lätt kunde föranleda till ett skeft begrepp om Gud, till en antinomistisk uppfattning af lagen och till en mekanisk tydning af läran om rättfärdiggörelsen. Dessa anmärkningar framkallade från åtskilliga bland förslagets och de bestående åsigternas författare en storm af gensägelser, bland hvilka en del vore af tämligen bitter beskaffenhet. "Anmärkaren ville", påstod man, "bjuda folket stenar i stället för bröd"; han åsyftade ingenting mindre än att borttaga sjelfva kärnan af kristendomen. På dessa angrepp svarade B. lugnt och hofsamt, men utan att i ringaste mån återkalla hvad han i sak yttrat. Vid biskopsvalet i Skara 1875 uppfördes B. i första förslagsrummet. 1876--78 hade han plats i andra kammaren såsom ombud för valkretsen Mariestad--Skara--Sköfde. 1877 blef han teologie doktor. -- Af B:s skrifter må nämnas Grunddragen af grekernas och romarnas mytologi (1853), Valda stycken af P. Ovidii Nasonis Metamorphoses (1857) och Öfversigt af de bibliska böckernas innehall (1868).