Sida 584
Brodén, Carl Johan
på hela familjen Charadriidae, små vadare, hvilka till sin kroppsbyggnad stå midt emellan trapparna och snäpporna. Brockfoglarna hafva klenare näbb än de förre, men starkare och, i jämförelse med längden, högre näbb än de senare, hvarjämte de äro i saknad af dessas känslige, böjlige näbbspets och utdragna näsborrfåror. I Skandinaviens fauna omfattar ifrågavarande familj fyra slägten, som kunna grupperas enligt följande schema.
1. Baktån är jämförelsevis stor och når marken, när fogeln trampar: Höttringen (Strepsilas). 2. Baktån är liten eller saknas helt och hållet. A. Näbbet kortare än hufvudet bakom detsamma. a. Vingspetsen trubbig (tredje smällpennan längst): Vipan (Vanellus). b. Vingen spetsig (yttersta smällpennan längst): Pipare-slägtet (Charadrius). B. Näbbet längre än hufvudet bakom detsamma : Strandskatan (Haematopus).
I inskränkt bemärkelse förstås med brockfogel endast Ljungspolen (Charadrius pluvialis). F. A. S.
Brockhaus, tysk familj. 1. Friedrich Arnold B., grundläggare af boktryckeri- och bokförlagsfirman F. A. Brockhaus i Leipzig, f. 1772 i Dortmund (Westfalen), d. 1823, idkade i Amsterdam en vidlyftig bokförlagsverksamhet från 1805 till 1811, då han flyttade sin affär till Altenburg. 1814 antog han firman "F. A. Brockhaus", och 1817 flyttade han sin verksamhet till Leipzig, der han tillika, 1818, inrättade ett tryckeri i stor skala. -- B. är mest känd såsom utgifvare af "Conversationslexikon. Allgemeine deutsche real-encyklopädie", en bearbetning af Löbels konversationslexikon, till hvilket han redan 1808 inköpt förlagsrätten. Detta arbete utgår f. n. (1878) i sin tolfte upplaga. Bland de förnämste af hans öfrige förlagsartiklar må nämnas tidskrifterna "Die zeitgenossen", "Litterarisches konversationsblatt", "Hermes" och "Isis". -- B:s två äldste söner, Friedrich B. (f. 1800, d. 1865) och Heinrich B. (f. 1804), öfvertogo firman, hvilken från 1850 förestås af Heinrich B. och dennes söner Heinrich Eduard och Heinrich Rudolph. Firmans utsträckta verksamhet har föranledt filialers upprättande i Wien (1864) och Berlin (1871). Etablisseinentet är f. n. i sitt slag det största i Tyskland. -- 2. Hermann B., Friedrich Arnold B:s tredje son, orientalist, f. 1806, d. 1877, blef 1848 professor i fornindiska språket vid universitetet i Leipzig och utgaf som sådan kritiska upplagor af flere österländska verk, bl. a. Krischnamicras skådespel "Prabodha chandrodaya" (1835), Somadevas sagosamling "Kathâ-sarit-sâgara" (1839), "Hafis' sånger" (1854--61) o. a. B. deltog äfven i stiftandet af det tyska "Österländska sällskapet" och redigerade från 1853 detta lärda samfunds handlingar. Hans arbete Ueber den druck sanskritischer werke mit lateinischen buchstaben (1841) är epokgörande.
Brockmann, Johann Franz Hieronymus, tysk skådespelare, f. 1745. d. 1812, ifrån 1776 anställd vid hofteatern i Wien, ställdes på sin
tid vid sidan af Garrick och Lekain. Sina förnämste lagrar skördade han såsom Hamlet.
Brockmerland och Brockmänner, östfrisiskt land och folk. Se Brockmänner.
Brocman, Nils Reinhold, fornforskare, f. 1731 i Norrköping, blef filos. magister i Lund 1751 och åtföljde 1752--54 dansken J. Langebek på en i arkeologiskt syfte företagen resa kring Östersjön. 1758 blef han docent i Lund och ingick 1760 sam kanslist i antiqvitetsarkivet samt blef 1762 translator i det fornnordiska språket med titel af assessor och af kongl. bibliotekarie. Död 1770. B. var en typ för det förflutna århundradets samlare, hvilkas forskningar och outtröttliga nit i väsentlig mån underlättat senare tiders arbete. Af hans skrifter må nämnas: Sagan om Ingvar den vidtfarne och hans son Sven, från isländskan öfversatt (1762), Undersökning om de nordiska runstenars ålder (1762) och Beskrifning öfver staden Norrköpings början och äldre öden (utan tryckår). Sin mesta tid egnade B. åt arbeten, som numera förvaras i Vitterhets hist. och ant. akad:s arkiv.
Brod (Broód), stad och fästning i österrikiska regeringsområdet Brod, vid floden Save. Omkr. 3,500 innev., hvilka drifva betydlig skeppsfart samt handel med Turkiet. Midt emot B., i Bosnien, ligger Turkiska Brod (Burud), en fästning med 3,700 innev.
Broddarp, socken i Elfsborgs och Skaraborgs län, Gäsene härad. Arealen 1,559 hekt. (3,159 tnld). 9 1/4 fm. mtl. 350 innev. (1876). Annex till Eriksbcrg. Skara stift, Ås kontrakt.
Broddbo, mineralfyndort nära Falu grufva, är ett af stora stenblock af grofkristallinisk granit öfversålladt fält, hvari en mängd sällsynta mineral anträffas, såsom stora beryller, tantalit, gadolinit, pyrofysalit, gahnit. Broddbo-mineralen undersöktes 1815 af Berzelius och Gahn. P. T. C.
Broddetorp, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. Arealen 1,142 hekt. (2,314 tnld). 9 1/2 ofm., 6 7/8 fm. mtl. 279 innev. (1876). Jämte Hornborga, Sätuna och Bolum utgör B. ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Vinköls kontrakt.
Brodén, Carl Johan, prest, läroboksförfattare, f. i Mariestad d. 1 Maj 1818, blef student i Upsala 1836, filos. kand. 1842, kollega vid Skara läroverk 1844 och filos. doktor 1845. Han prestvigdes 1859, utnämndes 1864 till lektor i kristendom och hebreiska i Skara samt till kyrkoherde i Vinköls prebendepastorat och 1878 till kyrkoherde i Förslöf (Lunds stift). 1873 deltog han, på kallelse af dåv. ecklesiastik-ministern, i öfverläggniiigar rörande åtskilliga läroverksfrågor, och till följd af inträffadt förfall för biskop Butsch bevistade han s. å. det andra allmänna kyrkomötet. När vid detta möte ett af särskilda komiterade utarbetadt förslag till förklaring af Luthers lilla katekes förevar till behandling, yttrade B. bl. a., att han på åtskilliga ställen trodde sig hafva funnit läror och bestämningar, som icke fullt öfverensstämde med den heliga skrift, liksom ej häller med de symboliska böckernas rätt förstådda
Källa: Project Runeberg ·
