Sida 50
Beaumanoir, Jean de
af de allierade utnämndes till general-guvernör öfver Belgien och dog 1817.
Beaufortia R. Br., bot., växtslägte af nat. fam. Myrtaceae, kl. Polyadelphia L., innefattar ett fåtal, från Australien härstammande, styfva, ständigt gröna buskar, som hafva små, vanligen motsatta, styfva blad och i rundade eller aflånga hufvud tätt packade blommor. Flere arter odlas som prydnadsväxter, t. ex. B. decussata R. Br. och B. splendens Baxt., hvilka båda hafva röda blommor och utefter stammen i rader sittande blad. Ldt.
Beauforts vindskala, meteor., en sifferbeteckning, som af sjöfarande begagnas vid förandet af meteorologiska journaler för att angifva vindens styrka. Denna skala, som 1806 uppställdes af den engelske amiralen F. Beaufort, utgöres af 12 grader, hvilka bestämmas dels af farten, dels af den segelföring, som vindens styrka medgifver ett godt, sjödugligt, rårtackladt örlogsfartyg, då det seglar bidevind. Siffrornas betydelse ses af följande tabell, i hvilken äfven är intagen den deremot svarande vindhastigheten per timme, uttryckt i eng. mil (1 eng. mil = 1/4 geogr. mil =1,85 kilom.).
Beauforts
skalaVindhastighet.
Eng. mil i timmen. Fart och segelföring. 0 3 Stiltje, ingen fart. 1 8 Fartyget styr. 9 13 1 -- 2 knops fart i smult vatten. 3 18 3 -- 4 " " 4 23 5 -- 6 " " 5 28 Öfverbramsegel. " 6 34 Bramsegel och enkelrefvade märssegel. 7 40 Dubbelrefvade märssegel. 8 48 Trerefvade märssegel. 9 56 Bottenrefvade märssegel och undersegel. 1065 Bottenrefvadt stormärssegel och refvad fock. 1175 Stormstagsegel. 1290 Full orkan.
Enligt beslut, fattadt vid den maritima meteorologiska konferensen i London 1874, kommer ett tillägg att göras om siffrornas betydelse, då fartyget är tackladt med dubbla märsrår. R. R.
Beaugeney [båsjangsi], stad i franska depart. Loiret (Orléanais), vid Loire. 3,983 innev. (1872). Liflig handel. Kyrkomöten 1104 och 1151. Fäktning mellan fransmän och tyskar d. 11 Dec. 1870.
Beauharnais [båarnä], fransk slägt. 1) Fanny, grefvinna af B., f. 1738, blef 1753 gift med en grefve B. och afled i Paris 1813. Hon utgaf flere dikter och romaner. -- 2) Hennes son Claude, grefve af B., f. 1756, officer vid Ludvig XVI:s garde, blef deputerad i riksförsamlingen 1789, senator 1804 och pär 1814. Död 1819. -- 3) Hans dotter Stéphanie, adopterad af Napoleon I. blef 1806 gift med arfprinsen, sedermera storhertigen Karl Ludvig af Baden. -- 4) François, markis af B., kusin till Claude B., f. 1756, var en af de ifrigaste rojalisterna i riksförsamlingen 1789, anstiftade 1792 en plan att rädda Ludvig XVI:s familj och begaf sig, när detta upptäcktes, till prinsen af Condé. Från dennes läger skref han till nationalkonventet och erbjöd sig att blifva den anklagade konungens försvarare, och sedan lät han genom sin svägerska Josephine, som blifvit Napoleon Bonapartes gemål, till denne öfverlemna ett bref, i hvilket han rådde honom att råga måttet af sin ära genom att återlemna Frankrikes tron åt bourbonerna. 1804 fick B. tillstånd att återvända till Frankrike. Han blef sedan sändebud i Florens och Madrid, återkallades från sistnämde ort, der han motarbetat kejsarens politik, och förvisades till Sologne. Vid restaurationen återvände han till Paris och blef 1814 pär. Död i Paris 1846. -- 5) Alexandre, vicomte de B., den förres yngre bror, f. 1760 på ön Martinique, tjenade der vid ett infanteri-regemente och var major, då han äktade en rik landsmaninna, Josephine Tascher de la Pagerie. I det nord-amerikanska frihetskriget kämpade han under Rochambeau, begaf sig derefter till Frankrike och blef 1789 vald till adelsdeputerad i riksständerna, der han genast anslöt sig till tredje ståndet. I Aug. 1791 trädde B. ut ur nationalförsamlingen och begaf sig till nordarmén. Under skräckväldet blef han förvisad till det inre af landet. Hans fiender utspridde då det ryktet, att han bidragit till Mainz' kapitulation, och han fördes i anledning deraf till Paris, dömdes till döden och halshöggs d. 23 Juli 1794. Hans son Eugène (se d. o.) blef vicekonung af Italien och sedermera hertig af Leuchtenberg. Hans dotter Hortense (se d. o.) blef gift med konung Ludvig af Holland.
Beaujeu [båsjö], stad i franska depart. Rhône (Lyonnais), vackert belägen i Ardières trånge floddal. 3,099 innev. (1872). B. var fordom hufvudstad i landskapet Beaujolais.
Beaujolais [båsjålä], f. d. franskt landskap mellan Loire och Saône. Tillhör numera depart. Rhône och Loire. Beaujolais-vinet står högt i värde och exporteras i stor mängd.
Beaulieu [båliö], stad i franska depart. Corrèze (Limousin), vid floden Dordogne, öfver hvilken en 200 m. (672 f.) lång hängbro leder. 2,378 innev. (1872).
Beaulieu [båliö], Jean Pierre, baron de, österrikisk general, f. i Namur 1725, ingick 1743 i österrikisk krigstjenst och utmärkte sig vid flere tillfällen under sjuåriga kriget. Såsom 71-årig gubbe fick han 1796 öfverbefälet öfver den italienska armén mot Bonaparte, men opererade mycket olyckligt och nedlade, efter träffningen vid Lodi och förlusten af Lombardiet, kommandot, som öfvertogs af Wurmser. B. dog 1819.
Beaumanoir [båmanoär], Jean de, riddare från Bretagne, en värdig vapenbroder till Bertrand du Guesclin. Han blef namnkunnig i synnerhet genom sitt försvar af staden Josselin 1351, då han jämte 29 fransmän utkämpade en strid mot 30 engelsmän (de trettios kamp).
Källa: Project Runeberg ·
