Sida 482
Boström, Kristoffer Jakob
otaliga små öppningar, som finnas i väggarna. Denna s. k. naturliga luftvexling eller ventilation blir dock, i synnerhet i kallare klimat och under nätterna, alltför otillräcklig, såvida icke innevånarnas antal afpassas efter rummens storlek. Öfverbefolkning af bostäderna, dess värre så vanlig i synnerhet i större städer, är en af de fruktbaraste källorna till sjukdom och för tidig död, ja ofta äfven till moraliskt förfall. Orsaken till öfverbefolkningen är väl hufvudsakligen att söka i bostadsbrist och fattigdom; men äfven af okunnighet och andra skäl syndas mycket i detta hänseende. Särskildt förtjenar anmärkas, att, jämväl hos de bättre lottade, både de äldres och ännu mera barnens sofrum vanligtvis äro alltför små.
Luftens beskaffenhet, så inom som utom bostaden, påverkas äfven i hög grad af fasta och flytande affallsämnen från innevånarna sjelfva samt affallet från deras hushåll och industri, hvarför det för en bostads sundhet är af största vigt, att dessa ämnen aflägsnas så snart och så fullständigt som möjligt. De råka vanligen snart i förruttnelse, förpesta omgifvande luftoch vattendrag, kunna alstra smittosamma epidemiska sjukdomar och förhindra alltid den snygghet, utan hvilken åtminstone den bildade menniskan ej finner någon rätt trefnad. De gamla kulturfolken, i synnerhet romarna, anlade storartade underjordiska kanaler för att ur städerna aflägsna flytande affallsämnen. Sedermera aktade man ej stort derpå, förrän i vår tid frågan om städernas renhållning åter kommit på dagordningen. På de ställen, der man lyckats genomföra en systematisk och grundlig renhållning, framför allt i England, har man haft att glädja sig åt en betydlig förminskning af sjuklighet och dödlighet.
Till vilkoren för en bostads sundhet och dess innevånares helsa hör äfven en riklig tillgång på rent vatten och slutligen, kanske det vigtigaste af allt, en husmoder, som vet att genom förstånd och renlighet ersätta bostadens brister. E. Ö-n.
Bostandschi (af Pers. bostân, trädgård), Turk., egentl. trädgårdsvaktare, brukas numera såsom namn på väktarna vid sultanens hof och på dem, hvilka tjenstgöra som hans roddare. -- Bostandschi-boschi, bostandschis chef. Denne utöfvar äfven den högsta tillsynen öfver sultanens trädgårdar och lustslott.
Boston. 1) Stad på Englands östra kust vid floden Witham, nära viken Wash. Omkr. 20,000 innev. -- 2) Stad i nordamerikanske staten Massachusetts, vid Atlanten. 341,919 innev. (1875). I bildning och kultur är B. den allra främste staden i Förenta staterna; i handel och rikedom står det efter New-York, men öfverträffar sistnämnde stad hvad särskildt kusthandeln vidkommer. Det har stora skeppsbyggerier, 58 banker och 21 sparbanker, ett fängelsesystem, som tjenat andra land till mönster, ett högst betydligt antal välgörenhetsinrättningar och de mest utvecklade undervisningsanstalter i hela Nord-Amerika. Hamnen är mycket rymlig och en af de säkraste i verlden. B. anlades 1630 af utvandrare från staden Boston
i England. 1774 började derstädes de engelska koloniernas resning mot moderlandet. Bunkershill, der en af de första striderna under frihetskriget stod, ligger nu inom B:s område. I Boston föddes Benjamin Franklin d. 17 Jan. 1706. O. A. S.
Boston, ett slags kortspel, som uppfans i Nord-Amerika och bär namn efter staden Boston. Det infördes i Europa på 1780-talet.
Bostra (som förekommer i bibeln under namnen Astaroth och Boestra) var fordom en stor och befäst stad i syriska landskapet Auranitis (nuv. Hauran), s. ö. om Damaskus, samt medelpunkten för gudinnan Astartes dyrkan. Det eröfrades af Alexander den store 33 f. Kr., af Judas Makkabaeus 150 f. Kr. och i en senare tid af romarna. Trajanus kallade staden Trajana Bostra. 244 hölls der ett kyrkomöte. -- B. heter numera Bosra, och är hufvudstad i landskapet Hauran. Väldiga ruiner.
Bostrichus, zool., är det äldre vetenskapliga namnet på en mängd små, ej mer än 8,9 millim. (3 lin.) långa, till färgen mestadels bruna eller svartbruna, sällan gulaktiga skalbaggar, som i Sverige äro kända under benämningarna trädborrare, husborrare, barkborrare och grafstickare och som anställa en alldeles oberäknelig skada bland våra barrskogars träd. De lefva i eller under barken eller i sjelfva veden och förekomma ofta i sådan mängd, att de blifva en verklig landsplåga, Så t. ex. har man i ett enda, till storleken medelmåttigt, granträd kunnat räkna inemot 80,000 individer af allmänna trädborraren, B. typographus L., och 1783 åstadkom samma art på Harz en total ödeläggelse af mer än 2 mill. granar. -- Europa eger 40 arter af detta slägte, och af dem förekomma 17 mer eller mindre allmänt inom Sverige. (För en noggrannare kännedom om dessa djur och om medlen att utrota dem, se A. E. Holmgren, "De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna", sid. 128--137.) A. Sg.
Boström, Kristoffer Jakob, Sveriges sjelfständigaste tänkare, föddes i Piteå d. 1 Jan. 1797 och upptogs vid 9 års ålder såsom fosterson af en morbroder, skeppsbyggmästaren Erik Nordlund. Efter att hafva genomgått Hernösands gymnasium, der hans håg för filosofien väcktes af lektorn N. M. Berlin, tog han 1815 studentexamen i Upsala, der Biberg och Grubbe blefvo de lärare, hvilkas undervisning han företrädesvis begagnade. 1824 promoverades han till filosofie magister (primus). Derefter egnade han sig en kort tid åt teologiska studier, men återtog snart de filosofiska och kallades 1827 till docent i praktisk filosofi. 1833--37 var han lärare för Sveriges och Norges arffurstar och återvände sistnämnda år till universitetet såsom adjunkt i filosofi. 1838 fick han professors namn, heder och värdighet, och 1840 förordnades han att förestå den efter Grubbe ledigblifna professuren i praktisk filosofi samt utnämndes 1842 till ordinarie innehafvare af denne plats. Han blef emeritus 1863 och afled d. 22 Mars 1866.
B. var en ovanligt sjelfständig och karaktersfast man, lågande af vetgirighet och kärlek till
Källa: Project Runeberg ·
