Sida 14
Barrot, Camille Hyacinthe Odilon
till sitt landtgods. Sina senare år tillbragte han med flerehanda stämplingar, i hvilka han visade en stark lutning åt det rojalistiska partiet. Han dog 1829. A. B. B.
Barre [barr], Fr. (Eng. bar, af keltiskt ursprung), sandbank utanför en flodmynning eller vid inloppet till en hamn.
Barre [barr], Fr., skrank, inhägnad; det skrank, inom hvilket advokaterna sitta; advokatståndet i Frankrike.
Barre [barr], Fr., egentl. stång; handelst., tacka, ett i form af en stång eller en kula gjutet stycke guld eller silfver, hvars halt angifves genom stämpel. Ansenligare betalningar verkställas stundom i barrer, och de store utländske bankernas metalliska valuta utgöres oftast af sådana.
Barre [barr], herald. Se Ginbalk.
Barreau [barå], Fr. (af barre, skrank), den plats, der advokaterna sitta; advokatståndet i Frankrike. Se Advokat.
Barrel (Eng., fat, Ital. barile) är i Stor-Britannien namn på ett mått för maltdrycker = 163,5645 liter. Äfven vigt af olika storlek för olika varor.
Barrière [-iär], Théodore, fransk dramatiker, f. 1823 i Paris, har, ensam eller jämte medarbetare, författat öfver 50 stycken, af hvilka många gjort stor lycka. Detta har varit fallet i synnerhet med Les filles de marbre (1853; på svenska "Marmorqvinnorna"). Thiboust var medarbetare i detta drama, som utgör ett sidostycke till den bekante romanen "La dame aux camélias" af A. Dumas d. y. Af B:s öfriga stycken äro mest bekanta: Les faux bonshommes (1856; på svenska "Så kallade hedersmän"), Les fausses bonnes-femmes (1857; "Så kallade änglar"), L'héritage de monsieur Plumet (1858; "Arfvet efter herr P.") -- vid hvilka trenne stycken B. hade E. Capendu till medarbetare. B. eger mycken humor, men hans stycken lida brist på handling, och personerna äro ofta endast skisserade.
Barrière [-iär], Fr., skrank, inhägnad, vall.
Barrière-platser, fästen i Belgien, på gränsen mot Frankrike. Se Barrière-traktaten.
Barrière-ref, geol., kallas sådana korallbankar eller korallref (se d. o.), som likt en vall (barrière) antingen helt och hållet omsluta mindre öar eller sträcka sig längs stranden af någon större sådan eller af ett fastland, alltid på något afstånd från kusten och skilda derifrån genom en mer eller mindre bred, vanligen djup kanal. Ref af detta slag äro ofta betydligt stora. Nya Caledonien t. ex. omslutes till störste delen af ett sådant. E. E.
Barrière-traktaten kallas det d. 28 Okt. 1709 mellan England och Nederländerna under spanska tronföljdskriget afslutna fördrag, hvarigenom de senare till sin framtida säkerhet fingo en gräns-barrière, d. v. s. besittningen af de fleste fäste platserna i spanska Nederländerna. Traktaten blef sedermera ändrad genom nya fördrag af 1713 och 1715. Enligt det senare egde Nederländerna att i sju s. k. barrière-platser ensamt hålla besättning och att tillsammans med Österrike (som nu kommit i besittning af
spanska Nederländerna) hålla 2 sådana fästen besatta. Under österrikiska tronföljdskriget blefvo dessa platser eröfrade af fransmännen och till störste delen slopade. Barrière-traktaten iakttogs ej sedermera och upphäfdes formligen 1781 af kejsar Josef II. I Paris-freden 1815 måste Frankrike betala en betydlig summa till barrière-platsernas återställande för konungariket Nederländernas räkning. Efter 1830 års händelser tillföllo de allesammans det nya konungariket Belgien.
Barrikad (Fr. barricade, af barrique, vinfat, tunna) kallar man en af allehanda nära till hands varande saker -- såsom tunnor, vagnar, gatstenar, träd, möbler o. d. -- i hast uppkastad förskansning, som är afsedd att försvara en trång passage, t. ex. en gata eller en hålväg. Barrikadernas hemland är Frankrike, och Paris är barrikad-stridernas vagga. 1358 lät Etienne Marcel med kedjor spärra gatorna i Paris mot dauphin (sedermera Karl V), och 1436 levererade folket derstädes en blodig barrikad-strid mot engelsmännen, som innehade staden. Dylika strider egde vidare rum 1588 mot Henrik III och under fronden 1648, då 100,000 väpnade parisare kämpade bakom 2,000 barrikader. Vid revolutionerna i Paris 1830 och 1848 spelade barrikaderna en utomordentligt stor rol; under natten mellan d. 27 och 28 Juli 1830 byggdes omkr. 4,000, under natten d. 23--24 Febr. 1848 mer än 1,500. Den blodigaste och mest förtviflade af alla barrikad-strider egde rum i Juni 1848 under proletärernas resning mot den provisoriska regeringen. Barrikader byggdes äfven vid Napoleon III:s statsstreck 1851 och under kommunens uppror 1871. Äfven utom Frankrike har man på senare tider användt barrikader vid revolutioner, t. ex. i Zaragoza 1808, i Brüssel 1830 samt i de tyske och italienske städerna under revolutionsåren 1848--49. -- De i Sveriges krigshistoria bekanta bråtarna eller skogsförhuggningarna tjenade för samma ändamål som barrikaderna.
Barrique [-ri'ck], Fr., vinmått i Bordeaux, = 228 liter (87 knr).
Barrister [ba'rristör], jur., i England benämningen på den klass af advokater, som är berättigad att vid de högre domstolarna muntligen utföra parternas talan. Jfr Advokat.
Barrois [baråa'], gammalt franskt landskap. Se Bar.
Barros, Joao de, Portugals förnämste häfdatecknare, f. 1496, d. 1570, var i 38 år skattmästare för Indien. Hans historiska verk Asia (1552--63, fortsatt af Lavanha och Couto 1602--45), skildrar portugisernas upptäckter och eröfringar i Ostindien. -- B. skref äfven den första portugisiska grammatikan (1540) och en på sin tid mycket läst historisk roman.
Barrot [barå], Camille Hyacinthe Odilon, fransk advokat och statsman, f. 1791, d. 1873, vann hastigt stor popularitet genom sitt uppträdande i åtskilliga politiska processer och blef 1827 medlem af sällskapet Aide-toi et le ciel t'aidera, hvilket 1830 valde honom till sin president. B. verkade ifrigt för Juli-revolutionen samt utnämndes af den nya
Källa: Project Runeberg ·
