Sida 497
Bottesini, Giovanni
i den trattformigt mynningen, att han der sluter tätt till, kan det utomkring fartyget befintliga vattnet ej inströmma. En på sistnämnda sätt inrättad bottenventil nyttjar man stundom i förening med bottenkranen, hvilken i detta fall efter uppfinnaren kallas Kingstons bottenkran. Fördelen af att använda sådana kranar är den, att krankiken, om blott ventilen först stänges, kan utan olägenhet uttagas och öfverses, hvilket annars ej låter sig göra, med mindre fartyget intages i docka eller upphalas på slip.
Ordet bottenventil nyttjas någon gång i annan bemärkelse. Vid en ångmaskins luftpump t. ex. har man en undre ventil, genom hvilken vattnet insuges till luftpampen, samt en öfre ventil, genom hvilken det utpressas derifrån. Den undre af dessa bägge ventiler, inloppsventilen, kallar man ibiand bottenventil, och den öfre, utloppsventilen, toppventil. J. G. B.
Bottenmorän, geol. Se Morän.
Bottenmus, zool. Se Skäggsimpa.
Bottenplåt. 1. Bergsmek. En stor och grof gjuten tackjernshäll, som vid uppsättandet af ånghammare lägges ofvanpå stengrunden. Som bottenplåten under hammarens gång är utsatt för mycket stark påkänning, måste han vara af mycket grofva dimensioner; också utgöra bottenplåten och städkabben de två tyngste delarna af hela ånghammarställningen. Bottenplåt kallas jämväl den i Lancashire- och Franche-Comté-härdar förekommande tackjernshäll, som lägges i bottnen och ofvanpå hvilken hela härden bygges. C. A. D.
2. Ångm. Bottenplåten utgör, i de maskiner der han finnes, den underste delen af maskineriet. I de fordom brukliga balansmaskinerna och triangelmaskinerna var han så inrättad, att han äfven utgjorde kondensor. I flere af nutidens propellermaskiner, bl. a. hög- och lågtrycksmaskinerna efter Woolfska systemet, är bottenplåten så inrättad, att han utgör både kondensor och den ram, i hvilken vefaxelns lager ligga infattade. Många maskiner äro dock af den beskaffenhet, att någon bottenplåt i dem ej finnes; åtminstone har ingen af deras delar fått detta namn. J. G. B.
Bottensjön i Vestergötland, Skaraborgs län, Vadsbo härad, mellan Vättern och Viken, kan betraktas som en vik af Vättern. Han ligger på samma höjd som denne sjö (omkr. 88 m. = 297 f.) och är dermed förenad genom Rödesund. Bottensjön är 6,6 kilom. (2/3 mil) lång och delas, genom ett vid dess midt befintligt näs; i två delar. Vid den vestra stranden ligger Vaberget, och vid sjöns nordligaste bukt är Forsviks jernbruk beläget.
Bottenstock, skeppsb. Den stomme, på hvilken bordläggningen (den yttre beklädnaden) fästes, utgöres af flere eller färre timmer, hvilka -- hvad särskildt träspant vidkommer -- äro fördelade i tvänne s. k. spant-ringar. Det i den ene ringen underst belägna timret, som går tvärs öfver kölen och fastbultas till denne, får namnet bottenstock (fig. 1, d), och hela ringen kallas bottenstocksring, hvaremot den andre ringen benämnes citterring, emedan den i sig
upptager de intill bottenstocken liggande timmer, som kallas cittror. I ett jernspant består bottenstocken af en plåt, som fastnitas till
spantets båda halfvor, hvarför man i detta fall ofta använder benämningen bottenstocksplåt (fig. 2, q). R. N.
Bottenstocksvägare, skeppsb. (se fig. 1 och 2, e, på Bottenstock) en eller flere till hvarandra fogade gröfre plankgångar, hvilka inombords betäcka bottenstocksändarna och sträcka sig utefter fartygets hela längd. Jfr Bottenstock och Spant. R. N.
Bottentryck, mek., det tryck, som en vätska utöfvar på bottnen af det kärl (den reservoar), som innesluter henne. Om kärlet har t. ex. vågrät botten, angifves bottentrycket genom vigten af en vattenpelare, hvars bas är lika stor med bottenarean och hvars höjd är vattenhöjden i kärlet. Vore bottenarean t. ex. 0,12 qv.-m. och vattenhöjden 0,59 m., skulle bottentrycket vara vigten af en vattenpelare med 0,12 qv.-m. bas och 0,59 m. höjd, eller med ett kubikinnehåll af 0,0708 kub.-m. Enär en kub.-m. vatten väger 1000 kilogr., skulle nämnda vigt vara 70,8 kilogr. Detta gäller, hvilken form kärlet än må ega, således äfven om det utvidgas eller afsmalnar uppåt. Till följd deraf blir det möjligt att med en vätska utöfva en större tryckning än den, som motsvarar vätskans egen vigt. Vore t. ex. kärlet koniskt med 0,12 qv.-m. bottenarea och 0,59 m. höjd, skulle deri utöfvas 70,8 kilogr. bottentryck, fastän vattnet väger endast en tredjedel så mycket, eller 23,6 kilogr. Denne sats, att bottentrycket kan blifva större än vätskans vigt, kallas stundom "Pascals hydrostatiska paradox", emedan Pascal först experimentelt bevisade dess riktighet. G. R. D.
Bottenventil, ångm. Se Bottenkran.
Bottesini, Giovanni, italiensk kontrabasvirtuos och kompositör, f. 1823, har gjort vidsträckta konstresor -- Sverige besökte han 1877 -- samt innehaft teaterdirigentplatser i Paris, Palermo och Barcelona, men har för det mesta uppehållit sig i London. När hans rykte var som störst, kallades han "kontrabasens Paganini". Hans ton är stor och skön, hans färdighet i löpningar beundransvärd, hans föredrag musikaliskt bildadt. B:s kompositioner, som äro ganska gedigna, utgöras af operor, sånger, symfonier, qvartetter, konserter m. m. A. L.
Källa: Project Runeberg ·
