Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis

tillförordnad och 1853 ordinarie amiralitetskammarråd. Under riksdagarna 1840---58 var han sekreterare i expeditionsutskottet, och 1862--67 hade han samma befattning i konstitutionsutskottet. -- B. har gjort sig känd såsom en framstående författare och samlare, företrädesvis på det historiska området. Af hans arbeten må nämnas: Historisk almanack för fruntimmer (1839), Stockholm (1841, text till 41 planscher), Svenska folkböcker: sagor, legender och äfventyr (1845--48), Öfversigt af de europeiska staternas historia sedan år 1815 (1862-65), De europeiska staternas politiska historia under åren 1816--66, i sammandrag (1867), Tidsbilder; historisk läsebok för äldre och yngre (1869--74) samt 13:de--17:de delarna af det af C. G. Starbäck började arbetet Berättelser ur svenska historien (1875--77), omfattande tiden från Kristina till Karl XII.

2. Bäckström, Per Johan Edvard, den förres son, skald, föddes d. 27 Okt. 1841 i Stockholm, blef 1860 student i Upsala, tog 1863 kansliexamen samt ingick s. å. såsom e. o. amanuens i Riksarkivet och Kongl. biblioteket. Han lemnade dock snart tjenstemannabanan för att helt och hållet egna sig åt literaturen. 1863--73 var han medarbetare i Ny illustrerad tidning, 1863--74 musikreferent i Aftonbladet, 1876 redaktör af "Teater och musik" samt 1877 redaktör af "Nu". Sistnämnda år valdes han af Svenska akademien till redaktör af Post- och inrikes-tidningar, hvilken befattning han tillträdde vid 1878 års början. 1870--77 hade han årligen understöd af nämnda akademi. -- Redan under sin studenttid utgaf B. ett häfte Skaldeförsök (1860) samt lemnade bidrag till kalendrarna "Isblomman" (1861) och "Sånger och berättelser af nio signaturer" (1863). Han var äfven en verksam medlem af det literära studentsällskap, som 1860 under namnet N. S. stiftades i Upsala. 1870 utkommo hans Lyriska dikter, och 1876 utgaf han Sånger och berättelser, hvilka bägge mycket välvilligt mottogos af allmänheten. Den sistnämnda samlingen innehåller bl. a. åtskilliga episka dikter på både vers och prosa. I "Literärt album" (1877) finnas några af B. författade Elegier, i italiensk stil. Många bland hans lyriska sånger hafva tryckts särskildt, såsom text till musik af A. Lindblad, L. Norman, Aug. Söderman, Fr. Arlberg, van Boom och andra tonsättare. B:s dramatiska arbeten, hvilka samtliga uppförts å de kungliga teatrarna, äro följande: En krona, Evas systrar, Första maj och Fången på Kallö -- hvilka gemensamt utgåfvos under titeln Dramatiska studier 1870 --, Carinas ljus (1871), De förtryckta (1872), Mellan bröderna (1873), En julgran (1875) och slutligen sorgespelet Dagvard Frey (2 upplagor 1877). Det sistnämnda, som är B:s största arbete, har rönt en ovanlig framgång såväl i Stockholm som i Helsingfors. Interiören "Evas systrar" har spelats äfven i Helsingfors, Köpenhamn och Kristiania. B. har dessutom gjort förträffliga öfversättningar af flere franska skådespel, näml. af "Le lion amoureux" ("Det besegrade lejonet", 1875) och "L'honneur et l'argent" ("Hedern och penningen", s. å.), bägge af Ponsard, "La fille de Roland" ("Rolands dotter", 1876), af H. de Bornier, samt "Hernani" (1877), af Victor Hugo. Han har derjämte öfversatt Henrik Ibsens sorgespel "Fru Inger till Östråt" (1877, otryckt).

Bädd, skeppsb. 1:o) Den plats å land, der ett fartyg bygges eller är upphaladt för reparation. Bädden utgöres af tvänne delar: stapelbädd och aflöpningsbädd. Den förre består af tvärs-för gående underslag af gröfre timmer och ofvanpå dem, midt i bädden, längsefter löpande balkar, på hvilka kölblocken äro uppresta. Något på sidorna om dessa block äro, på förenämnda underslag, lagda ett par rader plankor, hvilkas ändamål är att utgöra stöd för stöttorna. På stapelbäddens underslag och på ömse sidor om kölblocken bygges aflöpningsbädden, på hvilken fartyget utlöper i sjön. Den består af landbädd och sjöbädd. Den förra ombygges vid hvarje aflöpning, och ej förr än fartyget är färdigt att sättas i sjön. Den senare deremot användes så länge som möjligt i sitt ursprungliga skick. Jfr Aflöpning, Block, Stapel. -- 2:o) Pannbädd och Maskinbädd. Ändamålet med dessa bäddar angifves af deras namn. I jernfartyg äro de af jern, i träfartyg af jern eller trä. När de äro af jern, bestå de af tjockare, vertikala plåtar, hvilka äro förstärkta med hörnjern, fastnitade vid plåtarnas öfverkanter och äfven på andra ställen, der hörnjern äro erforderliga till förstärkning eller förbindning. När bäddarna äro af trä, bestå de af grofva ektimmer, fastbultade till fartygets botten. De långskepps liggande träbäddarna kallas stundom bäddstockar. J. G. B.

Bäddning. 1. Krigsv. Ett trä-underlag, i form af ett golf eller en vandring, å kanoners och mörsares uppställningsplatser inom förskansningar, inrättadt i ändamål att förhindra lavetterna och mörsareblocken från att vid skottlossningen gräfva sig ned i jorden. Vid stor brådska läggas endast stockar under hjul och svans. En sådan anordning kallas nödfallsbäddning. -- 2. Sjöv. Ved, rotting eller annat lämpligt material, som lagts i bottnen af ett fartyg för att höja lasten, så att denna ej må blifva våt, i den händelse fartyget skulle springa läck. Är lasten mycket ömtålig, lägges bäddning äfven på fartygets sidor. Skulle lasten taga skada till följd af otillräcklig eller dålig bäddning, göres afdrag å frakten. Stundom kan bäddning behöfvas, när man vill hafva tungt gods högre upp i lastrummet, för att derigenom gifva fartyget "makligare" rörelser. G. U. R. N.

Bäddstock, skeppsb. Se Bädd.

Bädeker (Baedeker), Karl, tysk resehandboksförfattare, f. 1801 i preussiska Rhenprovinsen, d. 1859, var ifrån 1827 bokhandlare i Koblenz. Han förvärfvade stort anseende genom de af honom, ursprungligen efter mönstret af engelsmannen Murrays arbeten, författade pålitliga resehandböckerna öfver Rhentrakterna, Belgien, Paris, Schweiz, Tyskland o. s. v. Handböcker af samma slag hafva utgifvits af hans söner, som efter hans död öfvertogo bokhandeln.

Bäf-linde (Fornn. Biflindi), Nord. mytol., "den sakta dallrande", ett af Odens tillnamn.