Sida 656
Buffel, Bubalus, zool.
Bueil [böj], Honorat de, markis de Racan, fransk skald. Se Racan.
Buenavista, den östligaste och största af de Portugal tillhörande Capoverdi-öarna i Atlantiska oceanen. Omkr. 5,000 innev. Bomull, indigo, getter, sköldpaddor.
Buen Ayre, nederländsk ö bland Antillerna. Se Bonaire.
Buenos Ayres (Sp., "god luft"). 1) Stat i sydamerikanska förbundsrepubliken Argentina. 211,320 qv.-kilom, (enl. officiella uppgifter; men 198,104 enl. en af Petermann 1873 gjord planimetrisk beräkning). Det gränsar i n. till argentinska staten Entre Rios, i n. ö. till republiken Uruguay, i ö. till Atlantiska oceanen, i s. till Patagonien, i v. till indian-territoriet. 81°--83° v. l.; 33°--40° 30' s. br. Landet består i n. mest af Pampas' vidsträckta grässlätter, på hvilka talrika häst- och boskapshjordar lefva; i s. är det bergigt och genomstrykes af kedjorna Sierra de volcan, som slutar med Cap Corrientes, och Sierra ventana. Kusterna äro, till följd af de många grunden och sandbankarna, i allmänhet farliga, och de sakna goda landningsplatser: för större skepp finnes blott en enda redd (vid staden Buénos Ayres) och en hamn, Porto Belgrano, vid Blanca-bukten i s. Utom af floden Parana, som tillika med La Plata-mynningen utgör gräns i n., vattnas detta land af floderna Salado, Colorado och Rio Negro, hvilken senare bildar sydgräns. Klimatet är, oaktadt fuktigheten och den hastiga temperaturvexlingen, ganska sundt. Den heta nordanvinden, som blåser i B. nästan hela året, afbrytes stundom af en våldsam sydvestvind, kallad pampero, hvilken räcker högst en half timme samt åtföljes af en förfärlig åska eller en ofantligt tät dimma. Befolkningen, som uppgår till omkr. 600,000 innev., utgöres ungefär till en fjerdedel af invandrade européer. De hvite bestå för öfrigt mest af gauchos (afkomlingar af spanior och indian), hvilka på Pampas' slätter lefva af boskapsskötsel, som är landets hufvudnäring. Staten styres af en på fem år vald guvernör, ansvarig inför lagstiftande "Juntan" (44 medlemmar, som till hälften omväljas årligen). Budgeten för 1877 visade: inkomster 86 mill. pesos moneda corriente (omkr. 13 mill. kr.) och utgifter 80 mill. pesos m. c. (omkr. 12 mill. kr.). 1 Jan. 1876 belöpte sig statsskulden till 444 mill. pesos m. c. (65 1/2 mill. kr.). I landet finnas jernvägar till en utsträckning af 800 kilom. (115,2 mil). Jfr Emile Daireaux, "Buenos-Ayres. La Pampa et La Patagonie" (1878).
2) Hufvudstad i nämnde stat och i hela Argentinska republiken, vid La Plata-flodens södra strand. Omkr. 220,000 innev. Ärkebiskopssäte. Praktfull katedralkyrka. Universitet (grundadt 1821) med ett bibliotek af mer än 25,000 band. Flere akademier m. m. Stora slagterier (saladeros), i hvilka årligen öfver 3 1/2 mill. kreatur slagtas, samt anstalter för beredning af köttextrakt. Utförselvaror äro företrädesvis ull, hudar, kött och talg. Handeln är betydande, fastän staden icke har någon egentlig hamn, utan endast en öppen redd. 1874 inlöpte 2,010 fartyg (öfver 800 tusen tons) och utlöpte 1,818
(nära 800 tusen tons). 1876 anlände till B. 14,532 emigranter, hvaraf nära hälften italienare. 1875 gick af Argentinas hela import 75 proc. genom B., af exporten 65 proc. Godt dricksvatten saknas, och regnvattnet förvaras i cisterner. Från B. går en underhafskabel till Montevideo. I början af detta århundrade var staden medelpunkt för Argentinas uppresning mot Spanien.
Buén-Retiro, spanskt kungligt lustslott, på en höjd straxt ö. om Madrid, uppfördes i början på 1600-talet af Filip IV:s gunstling hertigen af Olivarez och kom efter dennes död (1645) till kronan, hvarefter det af den kungliga familjen begagnades till residens under vårmånaderna. 1808 stormades slottet, som då var nyckeln till Madrid, af fransmännen, förvandlades af dem till ett fäste och omgafs med en vall, hvarvid den vackra parken förstördes. Parken har likväl sedan blifvit återställd och är numera hufvudstadsboarnas mest omtyckte promenadplats, men slottet begagnas dels till kasern och dels som förvaringsrum för åtskilliga samlingar.
Buet [bue], Le buet, berg i Savojen, depart. Haute-Savoie, n. om Montblanc, 3,111 m. (10,477 f.) högt. Derifrån har man en härlig utsigt öfver en del af kantonen Valais (Wallis) och många af Savojens alpdalar, ända in i Dauphiné.
Bufalini, Maurizio, italiensk läkare, f. 1787, var 1813--15 professor i medicin i Köln och 1832--60 direktor för kliniken i Florens samt har sedan dess varit senator i konungariket Italien. Hans förnämsta arbeten äro Saggio nella dottrina della vita (1813), riktadt mot "vitalisterna", och Fondamenti di patologia analitica (1819, 3:je uppl. 1830).
Bufarik (Boufarik), stad i Alger, prov. Alger, omkr. tre mil från staden Alger. 2,588 innev. (1872). Det är en i militäriskt afseende vigtig punkt och en af de mest blomstrande orterna i landet. B. räknar sin uppkomst från 1835 och har vuxit upp på en fransk lägerplats.
Buffa, Ital., musikt. Se Buffo.
Buffalo [bö'ffalå], stad i nordamerikanske staten New-York, vid östre änden af Eriesjön. 117,714 innev. (1870). Omkr. 70 kyrkor och flere högre bildningsanstalter. Ansenlig jernfabrikation. B. är medelpunkt för ett vidsträckt kanal- och jernvägsnät, betydlig handel och sjöfart samt har stora skeppsdockor. Rymlig och säker hamn med ett fyrtorn. 1801 anlades staden, under namnet Nya Amsterdam, af ett holländskt kompani.
Buffalora, by i den italienska prov. Pavia (Lombardiet), nära Magenta. I närheten leder öfver floden Ticino en bro, som 1848 och 1859 var föremål för häftiga strider. Sistnämnda år, under slaget vid Magenta, stormades den af Mac Mahon.
Buffel, Bubalus, zool., ett till nötkreaturen hörande slägte, som genom sin kullriga panna liknar bison, men genom sitt styfva och glesa hår visar närmare frändskap med de egentlige oxarna. Bufflarnas horn äro vid basen nedtryckta, mer eller mindre tydligt trekantiga; mot spetsen äro de rundade och likna tamoxarnas horn. Det zoologiska förhållandet till
Källa: Project Runeberg ·
