Sida 600
Browning, Elisabeth
fröknoppens embryosäck. (Jfr Befruktning, sp. 128.) 1866--68 utgaf R. Bennett The miscellaneous botanical works of Robert Brown (i Ray societys handlingar).
Brown [braun], George, britisk general, f. 1790 i Skotland, deltog som general-löjtnant i Krimkriget (1854--56) och förde venstra flygeln i slaget vid Alma (1854). Vid Inkerman blef han sårad (s. å.). Efter tillfrisknandet intog han Kertsch och Jenikale (1855) samt deltog i anfallet på Redan (s. å.). 1860 utnämndes han till högste militärbefälhafvare i Skotland. Död 1865).
Brown [braun], John, nordamerikansk frihetshjälte, f. 1800 i Connecticut, deltog i krigen mot England 1812--14. År 1855 utvandrade han till Kansas, der han inom kort råkade i delo med de friskaror, som från slafstaten Missouri trängt in i landet. 1856 intog han med 30 man Ossawatomie, som försvarades af flere hundra missourier, och gjorde derigenom sitt namn vida kändt och fruktadt. 1859 fattade B., som redan långt förut kommit på den tanken att befria slafvarna i södern, det beslutet att framkalla en allmän resning bland slafvarna i Virginia. För att skaffa vapen bemäktigade han sig, åtföljd af endast 21 man, Förenta staternas tyghus i Harpers Ferry, och derefter besatte han jernvägsbron öfver Potomac. Efter en förtviflad strid der måste han dock gifva sig på nåd och onåd. Af en jury dömdes han till döden och hängdes d. 2. Dec. 1859.
Brown [braun], George Loring, nordamerikansk landskapsmålare, f. 1814 i Boston, studerade i Paris och Italien, der han för det mesta vistades under åren 1840--60, och bosatte sig derefter i sin födelsestad. Hans målningar äro stämningsfulla samt utmärka sig för briljant färg och mästerlig behandling af bakgrund och luftperspektiv (Månskensnatt i Venezia, Porto d'Anzo, Ischia, New-York bay m. fl.). B:s raderingar hafva en underbar mjukhet utan att sakna kraft.
Brown [braun], Henry Kirke, nordamerikansk bildhuggare, f. 1814 i staten Massachusetts, kom 1832 till Boston för att studera porträttmåleri, men egnade sig i stället åt skulpturen och reste 1842 till Italien, der han uppehöll sig i fyra år. Efter hemkomsten slog han sig ned i Brooklyn. Bland hans arbeten må nämnas en vacker marmorstaty af Hoppet samt Washingtons kolossala bronsstaty i New-York. B. säges vara den förste, som göt en bronsstaty i Förenta staterna.
Browne [braun], Thomas, engelsk filosof, f. 1605, d. 1682 som läkare i Norwich, ådrog sig genom sitt för djerfhet och originalitet utmärkta arbete Religio medici (1642) förebråelser för ateism. Hans samlade skrifter utkommo 1851--52.
Browne [braun]. 1. Georg B., riksgrefve, rysk statsman och fältherre, f. 1698 i Irland, ingick 1730 i rysk krigstjenst och deltog derefter i Rysslands alla krig till 1762. I träffningen vid Grozka (1739) råkade han i turkisk fångenskap och hade tre gånger blifvit såld som slaf, då slutligen franska sändebudet i
Konstantinopel, på ryska regeringens anhållan, förskaffade honom friheten. B. deltog sedan såsom generalmajor i kriget mot svenskarna 1742. Under sjuåriga kriget (1756--63) blef han svårt sårad i slaget vid Zorndorf (1758). Peter III utnämnde honom till fältmarskalk och bestämde honom till öfverbefälhafvare i det tillämnade kriget mot Danmark, men då han gjorde föreställningar mot det opolitiska och orättvisa i detta krig, föll han i onåd och förvisades. Innan B. hann afresa, kom han likväl åter i ynnest och utnämndes till guvernör i Livland -- en befattning, som han med heder skötte under trettio år. Kejsar Josef II utnämnde honom till tysk riksgrefve. Död 1792. -- 2. Maximilian Ulysses B., den förres frände, riksgrefve, österrikisk fältmarskalk, f. i Basel 1705, deltog med sådan utmärkelse i österrikisk-turkiska kriget 1737--39, att han blef utnämnd till fältmarskalkslöjtnant. I de schlesiska krigen (1740--42 och 1744--45) stred han utan framgång mot Fredrik II; under det österrikiska arfföljdskriget (1741--48) vann han deremot flere segrar öfver de franska och spanska trupperna i Italien. 1749 blef han ståthållare i Siebenbürgen, 1751 generalbefälhafvare i Böhmen och 1754 fältmarskalk. Vid sjuåriga krigets utbrott (1756) utrustade B. skyndsamt en här, men besegrades af Fredrik II i slaget vid Losovitz (s. å.). I slaget vid Prag 1757 fick han ett svårt sår och dog kort derefter s. å. Såsom ett bevis på hans duglighet må nämnas, att Fredrik II kallade honom sin lärare i krigskonsten.
Browne [braun], Charles, amerikansk humorist, bekant under pseud. Artemus Ward, föddes omkr. 1834 i Waterford (Maine). Han var först sättare på ett boktryckeri i Boston, blef sedan literatör och skref i tidningen "Cleveland plaindealer" de humoristiske uppsatserna Artemus Ward's sayings, hvilka väckte stort bifall. Slutligen utgaf han i New-York tidningen "Vanity fair". Mest beundrad var B. som föreläsare. Han dog 1867 under en vistelse i England, der hans föreläsningar voro utomordentligt omtyckta. Hans skizzer äro samlade under titlarna Artemus Ward, his book; Artemus Ward, his travels och Artemus Ward in London. Hans Complete works utkommo illustrerade i London 1874. -- Skizzer af B. finnas öfversatta i "Amerikanska humorister" af C. R. Nyblom (1874).
Brownianismen, ett medicinskt system. Se Brown, John.
Brownie [brauni], egentl. "den lille brune", är, enligt folktron på Skotlands kuster och öar, ett slags tomte, som, när man gifver honom goda ord, biträder vid hushållsgöromålen, förutsäger kommande tilldragelser m. m., men som, i fall han begabbas eller märker oordentlighet och lättja, spelar husets innevånare hvarjehanda spratt.
1. Browning [brauning], Elisabeth, född Barret, engelsk skaldinna, f. 1809 i London, gifte sig 1837 med skalden Robert Browning (se nedan) och bosatte sig med honom i Italien, der hon dog 1861. Redan vid 17 års ålder uppträdde hon som författarinna, och 1833 utgaf
Källa: Project Runeberg ·
