Sida 390
Bodin, Jean
uppdraget att hafva den allmänna uppsigten öfver sångundervisningen i Frankrike. Död 1842. Han gjorde sig högt förtjent om utbildandet af folksången i nämnda land. Bland hans efterlemnade verk märkes i synnerhet Manuel musical; méthode graduée pour le chant élémentaire (1846). A. L.
Bocskai [bo'tschkaj], Stefan, ledare af den ungerska resningen (1604--06) mot kejsar Rudolf II, föddes 1555, blef 1598 afsatt från sin befattning som kommendant på fästningen Grosswardein och 1604, såsom misstänkt att stå i förbindelser med de upproriske i Siebenbürgen, plötsligt öfverfallen på sin egen borg af de kejserlige. Men B. lockade en del af fiendens trupper på sin sida och tvang de öfriga att vika. I Ungern hade länge herskat djupt missnöje, emedan protestanterna voro utsatta för religionsförföljelse och landet utsögs af en främmande, i kejsarens tjenst stående, soldatesk. Jäsningen brast ut i uppror, när B. djerft och lyckligt uppträdde mot de kejserlige. Folket helsade honom som befriare, den protestantiske adeln understödde honom, och städerna öppnade sina portar för honom. Detta allmänna deltagande gjorde det nederlag mindre farligt, som han i Nov. 1604 led mot den kejserlige generalen Basta. På landtdagen i Szerencse 1605 utropades han af sina anhängare till furste af Ungern. Till följd af B:s ständigt växande makt såg Rudolf sig nödgad till eftergifter och förband sig genom den i Ungerns historia vigtiga freden i Wien, d. 23 Juni 1606, att lemna Ungerns protestanter i fri utöfning af deras religion. Samtidigt upphöjdes B. till arffurste af Siebenbürgen och flere ungerska komitat. Han dog likväl innan årets slut.
Boda. 1) Socken i Kopparbergs län, Nedan-Siljans härad. 14 293/832 mtl. 2,200 innev. (1876). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Rättviks kontrakt. -- 2) Socken i Värmlands län, Fryksdals härad. Arealen 53356 hekt. (10,849 tnld). 7 2/12 mtl. 2,248 innev. (1875). Annex till Brunskog, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt.
Bodarna (fordom Ramundeboda), socken i Örebro län, Grimstens härad. Arealen 13,905 hekt. (28,167 tnld). 19 ofm., 18 fm. mtl. 1,634 innev. (1875). Konsistorielt pastorat af 3;dje kl., Strengnäs stift, Edsbergs kontrakt.
Bodarp l. Boderup, socken i Malmöhus län, Skytts härad. Arealen 763 hekt. (1,546 tnld). 15 1/4 mtl. 366 innev. (1876). Annex till Håslöf, Lunds stift, Skytts kontrakt.
Bodden, Nedert, "bukt", förekommer i namnen på flere strandsjöar och vikar på södra Östersjö-kusten, t. ex. Greifswalder bodden.
Bode, biflod till Saale, rinner upp på berget Brocken i Harz och mynnar ut vid Nienburg i Anhalt, efter ett lopp af 133 kilom. (18 mil).
Bode, Johann Elert, tysk astronom, f. 1747, d. 1826 som direktor vid observatoriet i Berlin, framträdde redan vid 19 års ålder med ett astronomiskt arbete och två år derefter med ett annat, Anleitung zur kenntnis des gestirnten himmels (1768; 11:te uppl. 1858). Af hans
senare arbeten förtjena nämnas Uranographia, sive astrorum descriptio (1802), i hvilket 12,000 förut okända stjernor äro förtecknade, samt Allgemeine betrachtungen über das weltgebäude (1808, 3;dje uppl. 1834). Af betydelse för den astronomiske vetenskapen är ock B:s mångåriga brefvexling med Lalande.
Bodenheim, by i Rhen-Hessen, vid Rhen, s. om Mainz. Omkr. 2,000 innev. Vinodling.
Boden-sjön (förut Bodmansee, äfven Schwäbisches meer, romarnas Lacus brigantinus, Fr. Lac de Constance), stor insjö mellan Baden, Würtemberg, Bajern, Österrike och Schweiz, är belägen 398 m. (1,475 f.) öfver hafvet och har en areal af 539 qv.-kilom. (9,7 qv.-mil). Största längden är 62 kilom. (8,5 mil); största bredden 14,5 kilom. (2 mil); största djupet 302 m. (1,152 f.). -- Vid Meersburg delar sig Bodensjön i tvänne armar: Untern- l. Zeller-sjön, med ön Reichenau, och Obern- l. Ueberlingen-sjön, med ön Mainau. Sjön upptager mer än 50 floder, bl. a. Rhen. Endast fem gånger under fyra århundraden har han varit tillfrusen. Ångbåtsfarten är mycket liflig, fisket rikt, omgifningarna sköna.
Bodenstedt, Friedrich Martin von, tysk skald och publicist, född d. 22 April 1819 i Peine (i Hannover), var under flere år enskild lärare i Moskva, tjenstgjorde 1844 som gymnasiilärare i Tilsit och företog 1845 resor i Armenien, Kaukasus och landen vid Svarta hafvet. Frukterna af dessa resor nedlade han hufvudsakligen i Die völker des Kaukasus o. s. v. (1848; 2:dra uppl. 1855) och Tausend und ein tag im Orient (1850; 3:dje uppl. 1859). Sedan han under ett par år egnat sig åt konststudier i Italien, blef han 1848 redaktör för den i Triest utkommande tidningen "Oesterreichischer Lloyd" och öfvertog 1850 redaktionen af "Weserzeitung". 1854--66 verkade han i München som professor dels i slaviska, dels i fornengelska språken. Sistnämnda år kallades han till direktör för hofteatern i Meiningen, hvilken han sedermera gjort till en mönster-skådebana för Tyskland. B:s mest betydande poetiska verk är diktcykeln Lieder des Mirza-Schaffy (1851; 50:de uppl. 1875), hvilken blifvit öfversatt på många språk. Bland hans öfriga arbeten må nämnas Demetrius, ett sorgespel (1856), och Shakespeares zeitalter und die werke seiner zeitgenossen (1858--60). Hans Gesammelte schriften utkommo 1865--69.
Bodenstein, Andreas Rudolf, en af reformationens förkämpar. Se Karlstadt, A. R.
Boderup, socken i Malmöhus län. Se Bodarp.
Bodfeld l. Bothfeld, en ruin i Harz, var fordom ett jagtslott, som tillhörde de frankiske kejsarna. Henrik III dog der 1056.
Bodin [-dä'ng], Jean, fransk författare, f. 1530 i Angers, studerade i Toulouse, gaf en tid undervisning i rättsvetenskapen i nämnde stad och begaf sig 1551 till Paris, der han företrädesvis egnade sig åt literär sysselsättning. Hans qvickhet och lärdom skaffade honom en gynnare i konung Henrik III, hvilken 1576 gaf honom en domaresyssla i Laon. S. å. valdes
Källa: Project Runeberg ·
