Brudkrans, Brudkrona, hufvudprydnad, som i de flesta civiliserade land brudar bära på bröllopsdagen. Bruket deraf förskrifter sig sannolikt från 10:de årh. Mångenstädes får denna prydnad ej bäras af andra brudar än de, som förut icke varit gifta och som icke gjort sig kända för en osedlig vandel; särskildt i Sverige håller allmogen strängt på det sistnämnda vilkoret. Den svenska kyrkolagen stadgar (kap. 15, § 20) i detta afseende: "Den, som är häfdad af sin fästman, och sådant är ännu okunnigt, men understår sig likväl att bruka kyska brudars skrud, skall bota till kyrkan två daler silfvermynt." Brudkransen utgöres i Tyskland vanligen af myrtenqvistar, i Frankrike af orangeblommor, i Italien och franska Schweiz af hvita rosor, i Spanien af röda rosor och nejlikor, i Grekland af vinrankor. Brudkronan i Bajern, Schlesien och åtskilliga andra tyska land, består af guldtråd, glasbitar och glitter. I Athen bära brudarna en stor filigranskrona, prydd med perlor. I Sverige voro fordom brudkronorna alltid af guld eller silfver, och på många ställen begagnar ännu allmogen brudkronor af dessa metaller. Inom de bildade klasserna förfärdigas numera denna prydnad vanligen af myrtenqvistar.
Nordisk familjebok · första upplagan
Brudkrans
Ämne: Bildkonst och konsthantverk · Målare, konstnärer och konst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 1189 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗