Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Brun

Ämne: Tyska skalder och författare · Skalder och dramatiker

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 1193–1194 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Brun, Friederike Sophie Kristiane, född Münter, tysk författarinna, f. 1765 i Sachsen-Gotha, kom som barn jämte sin fader, psalmförfattaren B. Münter, till Köpenhamn, der hon 1783 blef gift med en rik tysk köpman. Hennes hus

var en samlingsplats för den danske hufvudstadens snillen. Under resor hade hon dessutom gjort personlig bekantskap med sin tids ryktbaraste literära personligheter i främmande land. Hennes flesta arbeten äro resebeskrifningar: Prosaische schriften (1799--1801), Episoden (1807--09), Römisches leben (1833) och Briefe aus Rom (1816; till hennes broder, biskop Münter). Död i Köpenhamn 1835.

1. Brun, Johan Nordal, norsk prest och författare, f. 1745 i Bynässet vid Trondhjem, blef 1772 kapellan i sin födelseort, men förflyttades redan 1774 till Bergen, der han tillbragte återstoden af sitt lif -- från 1804 såsom biskop i Bergens stift. Död 1816. B. intog på sin tid såsom författare till tragedierna Zarine (1772) och Einer Tambeskjälver (s. å.) samt de i Norge mycket omtyckte sångerna For Norge, kampers födeland och Boer jeg på det höje fjäld m. fl. ett ganska betydande rum inom den dansk-norska literaturen. "Zarine" är hållen fullkomligt i den franska tragedistilen och var det första sorgespel, som gick öfver den danska scenen, samt gaf den närmaste anledningen till Wessels berömda parodi "Kjärlighed uden strömper". B. åtnjöt stort anseende som andlig talare och som psalmdiktare. Som en trons väldige kämpe mot den inbrytande rationalismen gjorde han sig i hög grad förtjent om statskyrkan i Norge. I Bergen blef han den medelpunkt, kring hvilken allt rörde sig. 1807--14 var det framför allt B., som upprätthöll den fosterländska stämning, hvilken då utmärkte staden, och 1814 var han en af Kristian Fredriks ifrigaste anhängare. Bergensernas anti-svenska tänkesätt vid denna tid berodde till stor del på B., som i sina politisk-religiösa predikningar gaf luft åt sin glödande hänförelse. Efter föreningen fann han sig emellertid i det skedda och närmade sig Karl Johan, som visade sig värdera detta tillmötesgående. Efter B:s död lät kronprinsen uppresa en minnesvård öfver honom i Bergens domkyrka. (Jfr "Gammelt nyt om & af biskop Johan Nordal Brun", utg. af J. N. Brun, 1877.) Y. N.

2. Brun, Svend, den förres sonson, norsk prest, f. i Bergen 1812, har sedan 1851 varit anställd i Kristiania, der han 1858 blef kyrkoherde i Trefoldigheds församling. Han är en af Norges mest ansedde prester och har särskildt som talare ett stort namn. Han har varit ordförande vid flere skandinaviska kyrkomöten. Y. N.