Budmani

Budmani, Petar, serbisk-kroatisk filolog, f. 1835 i Ragusa (Dalmatien), studerade i Wien, vardt gymnasieprofessor i Ragusa 1870 och kallades 1883, efter den utmärkte språkforskaren Danicics död, af akademien i Agram att fortsätta utgifvandet af den stora ordbok öfver serbiskkroatiska språket (Rježnik hrvatskoga ili srpskoga jezika), hvilken då hade fortgått i fem år och hunnit fram till bokstafven D. Denna ordbok sysselsätter ännu B. och är hans förnämsta lifsverk. Hans Grammatica della lingua serbocroata (1866–67) anses för ett på sitt område klassiskt arbete. Nämnas må vidare en afhandling Om bokstafven z i de slaviska språken (1873), en Om den serbisk-kroatiska nationella poesiens meter (1876; deri uppvisas f. f. g., att dess versmått rätta sig efter den musikaliska rytmen), en undersökning Om dialekten i Ragusa (1883) samt en Rysk språklära (1888; 2:dra uppl. 1891). B. har verkställt öfversättningar från sanskrit, ryska, polska och franska; han är dessutom hemmastadd i magyariska, turkiska och persiska samt skicklig matematiker.