Buschmän (Holl. bosjemans), ett med hottentotterna beslägtadt, på södra Afrikas högslätter boende folk, som numera, genom sina grannars samt holländarnas och engelsmännens utrotningskrig, håller på att försvinna från jorden. Buschmännen (hvilka sjelfva kalla sig saan l. saag) bo tillsammans i horder i de ödsligaste trakterna mellan Atlantiska oceanen och 23° ö. lgd samt mellan 20° och 30° s. br. De äro små till växten, frånstötande fula, tröga, grymma och roflystna samt bo i hålor, klippremnor o. d. eller i små hyddor af mattor. Deras vapen utgöras af båge och förgiftade pilar. Buschmännen hafva hittills trotsat alla civilisationsförsök, och missionärerna hafva ej kunnat uträtta något bland dem. Om det högsta väsendet hafva de endast en obestämd föreställning. Deras språk är det ljudfattigaste bland alla hottentottspråken.
Nordisk familjebok · första upplagan
Buschmän
Ämne: Språk, språkfolk och dialekter · Språk, skrift och grammatik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 1366 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗