Bysantium

Bysantium, Bysans l. Byzans (nuv. Konstantinopel), stad på vestra stranden af Bosporen. Det var ursprungligen en af megarenser omkr. 658 f. Kr. anlagd koloni. Genom sitt gynsamma läge kom det snart att beherska handeln på Svarta hafvet och vann derigenom stort välstånd. När Darius Hystaspis 516 tågade mot skyterna, kom B. under persernas välde, hvarifrån det likväl 477 befriades af den spartanske fältherren Pausanias. Derefter slöt det sig till Athens bundsförvandter, men uppträdde under bundsförvandtkriget 357--355 som denna stats fiende och erhöll efter krigets slut full sjelfständighet. 341 och 340 försvarade sig B. med framgång mot Filip II af Macedonien. Under romarnas krig mot konung Filip V stodo bysantinerna på de förres sida. 196 e. Kr. förstördes B., efter 13 års belägring, af Septimius Severus, emedan det tagit parti för Pescennius Niger. Det hemtade sig likväl snart åter, och 330 gjordes det, under namnet Konstantinopel, af Konstantin den store till det romerska rikets hufvudstad.