Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Champignoner

Ämne: Blötdjur, snäckor och musslor · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 222–223 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Champignoner [sjampinjoner], bot., svampar, som tillhöra det stora slägtet Agaricus L., af gruppen Hymenomycetes. De bilda inom sitt slägte ett underslägte, som af E. Fries benämnts Psalliota. Detta underslägte skiljes från sina samslägtingar derigenom att lamellerna (sporskifvorna), som äro fullkomligt fria från foten, slutligen svartna, samt genom den kring foten sittande ringen. Af dess arter odlas ljusa l. allmänna champignonen, A. arvensis Schaeff., och i synnerhet mörka l. äkta champignonen, A. campestris L., i stor skala såväl i Ryssland som i Frankrike och England. (Se derom och om odling af svampar i allmänhet J. Arrhenius. "Nordens matsvampar", 1874.) Fastän båda dessa champignon-arter, jämte flere andra, ej äro sällsynta hos oss i fria naturen och ehuru deras odling med säkerhet skulle lyckas lika väl här som annanstädes, införes dock ännu den största mängden af de Champignoner, som hos oss förtäras, från utlandet. Blott på ett enda ställe i Sverige, nämligen på James Dicksons egendom Öfverås, nära Göteborg, bedrifves champignonodling i någon större skala. För odlingen af dessa svampar har franskt s. k. svamptegel (T. "champignogenbrut", Engl. "brick mushroom") visat sig1 vara bättre än engelskt. V. W.