Cherson

Cherson. 1) Guvernement i Syd-Ryssland. Det omgifves af Besarabien, Podolien, Kiev, Pultava, Jekaterinoslav, Taurien och Svarta hafvet. Arealen 71,282,3 qv.-kilom. (1,296 qv.-mil). Till större delen ett steppland, vid hafvet enformigt och ofruktbart, längre inåt bördigt. Skog finnes blott i norra delen. Sedan ryssarna kommo i besittning af C., har det förr öde och nästan obebodda landet blifvit uppodladt och befolkadt genom tyska och bulgariska kolonister. Nu odlas alla sädesslag; äfven sydfrukter kunna drifvas till mognad, och man har till och med gjort försök med odling af bomullsbusken. De stora grässlätterna föda en stor mängd hästar, hornboskap och får. Fisket utgör ock en vigtig näringsgren. Industrien är stadd i rask utveckling; hufvudgrenarna af densamma äro yllemanufakturer och mjöltillverkning. Innevånarna, 1,661,892 (1871), äro stor- och lill-ryssar, kosacker, polacker, serber, bulgarer, moldauer, greker, armenier, tyskar och judar. De flesta tillhöra den grekisk-katolska kyrkan, omkr. 50,000 den romersk-katolska, och lika många den protestantiska. Judarnas antal uppgår till omkr. 130,000. En del af C. afträddes genom freden i Jassy 1792 af Turkiet. -- 2) Hufvudstad och fordom fästning i nämnda guvernement, vid floden Dnjepr, 30 kilom. (4 mil) från hennes mynning. 46,320 innev. (1871). Det anlades 1778 af Potemkin och var en tid krigshamn för Svarta-hafs-flottan. Det drifver en tämligen betydlig export af spanmål och timmer, ehuru större fartyg måste lasta 40 kilom. (5,3 mil) nedanför staden. Industrien består mest i talgrensning samt fabrikation af såpa, snus och cigarrer. -- I C. hade Katarina II och kejsar Josef II ett möte 1787. hvarvid ett förbund slöts mot Turkiet.