Chersonesus

Chersonesus (Gr. -os), i forntiden benämning på flere halföar, uddar och städer. -- C. aurea, "den gyllene", de grekiske geografernas benämning på halfön Malacka i Bortre Indien. -- C. cimbrica, romarnas namn på den jylländska halfön, hvilken troddes vara bebodd af cimbrer. -- C. taurica, det nuv. Krim. som genom en smal landtunga vid Taphrus (nu Perekop) sammanhängde med de nomadiske skyternas land. På södra sidan af denna halfö låg udden Parthenion, med ett åt Artemis helgadt tempel, till hvilket Iphigenia af nämnda gudinna bortfördes i en sky. Vestra delen kallades äfven C. heracleotica, emedan herakleoter från Pontus slagit sig ned der och, nära det nuv. Balaklava, anlagt en stad C., som vid tiden för Kristi födelse förstördes af skyterna. En annan i närheten upphyggd stad, äfven kallad C., var under medeltiden rik och mäktig; ännu för ett århundrade sedan funnos ruiner af densamma. -- C. thracica, som företrädesvis bar namnet C., var den långsträckta landtunga, som sköt ut från Tracien mellan Propontis (Marmarasjön) och Traciska hafvet och skildes från Asien genom Hellesponten. Grekerna hade der grundlagt flere kolonier: Cardia, Callipolis, Sestos m. fl., men undanträngdes efter någon tid af perserna. Sedermera tillhörde halfön det macedoniska, derefter det syriska och slutligen det romerska riket. Den kallas nu Gallipoli.