Sida 145
Chersonesus
d'un condamné". C. var äfven verksam som publicist; bl. a. skref han i "Revue des deux mondes" artiklar om förhållandena i Genève. Död 1870. -- 4. Victor C., son af André C., föddes 1829 i Genève, studerade i Paris, Bonn och Berlin samt uppehöll sig derefter som privatlärare i sin födelsestad. 1800 gjorde han sig plötsligt känd som en förträfflig konstkritiker, genom A propos d'un cheval, causeries athéniennes (2:dra uppl. 1864 under titeln Un cheval de Phidias), hvilken humoristisk-arkeologiska skiss utgjorde frukten af en resa till Grekland och orienten. Ett annat utmärkt arbete af liknande slag är Etudes de litterature et d'art, som 1873 stod att läsa i "Revue des deux mondes" och sedermera blifvit särskildt utgifvet. I nämnda tidskrift hafva jämväl åtskilliga af C:s romaner blifvit offentliggjorda, innan de utgåfvos i bokform. Som romanförfattare var C. i början påverkad af George Sand. Hans arbeten utmärka sig företrädesvis genom en ypperlig karaktersteckning. De mest bekanta bland dem äro Le comte Kostia (1863; "Grefve Kostia", 1872), Paul Méré (1864), Le roman d'une honnête femme (1866), La revanche de Josèphe Noirel (1871; "Josef Noirels vedergällning", 1871), L'aventure de Ladislas Bolski (1869; "Ladislas Bolskis äfventyr", s. å.), Samuel Brohl et C:ie (1877; "Samuel Brohl och C:ie". s. å.) och L'idée de Jean Têterol (1878; "Jean Têterols idé", s. å.).
Cherbury [tjärböri], Herbert of. Se Herbert of Cherbury.
Cheribon, stad på norra kusten af den holländsk-ostindiska ön Java. Omkr. 16,000 innev. Kaffehandel.
Cherokees [tjäråkis] l. Cherokeser, nordamerikansk indianstam, hvilken ursprungligen bebodde det område af Nord-Amerika, som nu upptages af staterna Alabama, Georgia, Mississippi, Tennessee och vestra delen af Florida. Till en början lefde stammen och de engelska kolonisterna i sämja; men längre fram uppstod mellan dem en fejd, som å båda sidor fördes med omensklig grymhet och slutade 1761 med stammens underkufvande. Mot slutet af det nordamerikanska frihetskriget slöto cherokeserna sig till engelsmännen, men besegrades af republikanerna. 1819 utvandrade en del af dem till Arkansas, och 1838 tvangs återstoden -- på ett par hundra när -- att slå sig ned uti Indianterritoriet, i hvars norra och östra delar cherokeserna bebo ett område af omkr. 40,000 qv.-kilom. (730 qv.-mil). Deras antal uppgick 1853 till nära 20,000 och 1873 till 17,217 personer. Af alla Nord-Amerikas indianer hafva de gått längst i civilisation. De ega ett särskildt skrifsprak och fasta bostäder; de drifva åkerbruk och boskapsskötsel jämte åtskilliga handtverk. Dessutom hafva de sina egna lagar och en skrifven republikansk författning. En del af dem talar engelska språket och bär europeisk klädedrägt. Missionärerna hafva bland dem arbetat med stor framgång, hvarom åtskilliga kyrkor och skolor vittna. Cherokeserna ega till och med en tidning. (Jfr Indianterritoriet.)
Cherrier [sjärrie], Claude Josèphe de, fransk militär och häfdatecknare, f. 1785,
avancerade till öfverstelöjtnant och tjenstgjorde derjämte inom förvaltningen, men afsattes från sina befattningar, då han vägrade aflägga ed åt Julimonarkien (1830). Han egnade sig derefter åt historiska forskningar och utgaf bl. a. de båda arbetena Histotre de la lutte des papes et des empereurs de Souabe (1841--47. 2:dra uppl. 1858) samt Histoire de Charles VIII etc. (1870). Död 1872.
Cherry-ön [tjärri-] l. Beeren eiland, en i Norra Ishafvet belägen ö. Se Björnön.
Chersidae, zool. Se Landtsköldpadda.
Cherso [tjärså]. 1. En till österrikiska markgrefskapet Istrien hörande långsträckt ö i Quarnero-bukten af Adriatiska hafvet. Arealen 324 qv.-kilom. (5,9 qv.-mil). Omkr. 8,000 innev. Rik på vin, oliver och sydfrukter. Fårskötsel. Midt på ön, 13 m. (43 f.) öfver hafvet, ligger sjön Vrana, 45 famnar djup, utan synbart tillflöde eller aflopp. -- 2. Stad och hufvudort på den nyssnämnda öns vestra sida. Omkr. 5,000 innev. Hamn, skeppsbyggen, fiske och handel.
Cherson. 1) Guvernement i Syd-Ryssland. Det omgifves af Besarabien, Podolien, Kiev, Pultava, Jekaterinoslav, Taurien och Svarta hafvet. Arealen 71,282,3 qv.-kilom. (1,296 qv.-mil). Till större delen ett steppland, vid hafvet enformigt och ofruktbart, längre inåt bördigt. Skog finnes blott i norra delen. Sedan ryssarna kommo i besittning af C., har det förr öde och nästan obebodda landet blifvit uppodladt och befolkadt genom tyska och bulgariska kolonister. Nu odlas alla sädesslag; äfven sydfrukter kunna drifvas till mognad, och man har till och med gjort försök med odling af bomullsbusken. De stora grässlätterna föda en stor mängd hästar, hornboskap och får. Fisket utgör ock en vigtig näringsgren. Industrien är stadd i rask utveckling; hufvudgrenarna af densamma äro yllemanufakturer och mjöltillverkning. Innevånarna, 1,661,892 (1871), äro stor- och lill-ryssar, kosacker, polacker, serber, bulgarer, moldauer, greker, armenier, tyskar och judar. De flesta tillhöra den grekisk-katolska kyrkan, omkr. 50,000 den romersk-katolska, och lika många den protestantiska. Judarnas antal uppgår till omkr. 130,000. En del af C. afträddes genom freden i Jassy 1792 af Turkiet. -- 2) Hufvudstad och fordom fästning i nämnda guvernement, vid floden Dnjepr, 30 kilom. (4 mil) från hennes mynning. 46,320 innev. (1871). Det anlades 1778 af Potemkin och var en tid krigshamn för Svarta-hafs-flottan. Det drifver en tämligen betydlig export af spanmål och timmer, ehuru större fartyg måste lasta 40 kilom. (5,3 mil) nedanför staden. Industrien består mest i talgrensning samt fabrikation af såpa, snus och cigarrer. -- I C. hade Katarina II och kejsar Josef II ett möte 1787. hvarvid ett förbund slöts mot Turkiet.
Chersonesus (Gr. -os), i forntiden benämning på flere halföar, uddar och städer. -- C. aurea, "den gyllene", de grekiske geografernas benämning på halfön Malacka i Bortre Indien. -- C. cimbrica, romarnas namn på den jylländska halfön, hvilken troddes vara bebodd af cimbrer. -- C. taurica, det nuv. Krim. som genom en smal landtunga vid Taphrus (nu Perekop)
Källa: Project Runeberg ·
