Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant

Citrus hörer), kl. Pentandria L., ordn. Monogynia. Dithörande arter äro höga träd med parbladiga blad samt inhemska i Asiens och Amerikas tropiska delar. Deras ved är färgad och stundom välluktande. Den nyttjas, liksom veden af flere andra till samma familj hörande växter (t. ex. mahogniträdet), för hvarjehanda ändamål, bl. a. till cigarrlådor. Vestindiska sockerkistor göras af veden af C. odorata L., som ock derför kallas sockerkistträ. Den källas äfven "vestindiskt cederträ", hvilket namn, liksom slägtets latinska benämning, torde härröra deraf att veden till lukten påminner om Libanoncederns ved. Några arter äro i sitt hemland af medicinsk nytta. Ldt.

Cedro-olja, AEtheroleum cedro, farmak., är den flyktiga oljan ur den sura citronens eller limonens (Citrus limonum Risso) fruktskal. Denna olja fås uti Italien och södra Frankrike, antingen derigenom att de färska citronskalen pressas eller destilleras med vatten, eller ock derigenom att man låter hela citroner rulla omkring i trattar, som invändigt äro tätt besatta med spetsiga nålar, hvilka upprista oljegömmena i fruktskalets yttre lager. Man kan ur färska citroner erhålla 8 % olja, som till en början är färglös och något grumlig, men sedan vanligen blir gulaktig. Den har i färskt tillstånd en behaglig aromatisk lukt och smak samt reagerar neutralt. När den blifvit gammal, får den en något skarp smak och reagerar surt. Oljan består af en kamfin (eller möjligen af två sådana: citrin och citronel) samt innehåller vanligen en i färglösa pelare kristalliserande citronkamfer. O. T. S.

Cedrus, bot. Se Ceder.

Cefalopoder, zool., hufvudfotingar. Se Cephalopoda.

Cefalù [tje-], stad i den italienska prov. Palermo (Sicilien). Omkr. 10,000 innev. Biskopssäte.

Ceiba-ull, bot., ullen af Bombax Ceiba. Se Beklädnadsväxter och Bombax.

Celadon l. Seladon (uttalas ibland på franskt sätt: söladång), ett i d'Urfés roman "Astrée" förekommande herdenamn, hvilket sedermera nyttjats som appellativ med betydelsen öm och smäktande älskare. -- Celadongrönt, ljusgrönt (efter färgen på herdarnas drägt, enligt 17:de århundradets herdedramer).

Celakovský, Franz Ladislav, böhmisk skald. Se Czelakovský.

Celano [tje-], stad i den italienska prov. Aqvila (Abruzzo), vid norra kusten af Celanosjön (Lacus Fucinus), som nu är i det närmaste uttorkad. Omkr. 7,000 innev.

Celano [tje-], Tomas af, italiensk andlig skald, författare af den berömda hymnen Dies irae, dies illa, var en af den hel. Francisci förste lärjungar, blef 1221 kustos öfver alla konvent i Worms, Mainz och Köln, begaf sig 1229 åter till Assisi, der han fått sin uppfostran, och skref der, på uppdrag af påfven Gregorius IX, en lefnadsteckning öfver S:t Franciscus, hvilket verk ännu förvaras i handskrift i ett kloster i Soissons. Död 1250. Af de andliga sånger, som tillskrifvas C., är endast den ofvannämnda "Dies irae" med visshet författad af honom. Den har

ingått i den katolska ritualen och försetts med musik af Palestrina, Pergolese. Haydn, Mozart (i "Requiem"), Cherubini, Vogler, Verdi m. fl.

Celeber (Fr. célèbre, Lat. celeber), namnkunnig, ryktbar, frejdad. -- Celebrera, fira, prisa. -- Celebritet, berömdhet, frejdad person.

Celébes. 1. En af de s. ö. om Asiens fastland liggande Stora Sunda-öarna. Den är belägen ö. om Borneo, hvarifrån den skiljes genom Makassarsundet, och omgifves i n. af Sulu- eller Celébes-sjön, i ö. af Molucka-sjön och i s. af Flores-sjön. Areal 189,643 qv.-kilom. (3,417 qv.-mil). Omkr. 3 mill. innev. Ön, hvars egendomliga form blifvit jämförd med en sjöstjernas, består af fyra landtungor, som sträcka sig åt s., s. ö., ö. och n. ö., den sistnämnda med spetsen svängd åt n. Dessa landtungor åtskiljas af tre hafsvikar: Boniviken, Tomaika l. Tolo-viken och Tomini l. Gorontalo-viken. C. är bergigt, i synnerhet i n., der flere verksamma vulkaner finnas och jordbäfningar ej äro sällsynta. Floderna äro många, men små. Sjöar, somliga ganska stora, finnas i mängd. Störst är den i sydvestra delen belägna sjön Tamparang-Labaya l. Tempe. Klimatet är tropiskt, men ej ohelsosamt; regntiden infaller regelbundet. De vigtigaste mineralen äro guld och salt; jern af förträfflig och stenkol af dålig beskaffenhet finnes rikligt. Växtligheten är yppig. De vigtigaste produkterna äro ris, majs, kaffe, kakao, sago, indigo, bomull och tobak. Djurverlden är rik på individer, men ej på arter. Många djur äro egendomliga för ön: 80 fogelarter, 86 fjärilarter o. s. v.; men å andra sidan saknas åtskilliga djurarter, som förekomma på de öfriga Sunda-öarna. Hästrasen, på senare tiden mycket hopsmält, står i högt anseende på kringliggande öar, och hästar utskeppas. Befolkningen utgöres af invandrade européer och kineser samt af alfurerna (de i det inre landet boende urinnevånarna) och de genom dessas blandning med främlingarna uppkomna kustinnevånarna. Den herskande religionen är islam, men hedendomen är långt ifrån utrotad. Kristendomen gör f. n. stora framsteg. Ön lyder under Holland, men styres ej öfverallt omedelbart af detta lands regering. På ön finnes nämligen en mängd små stater, hvilka erkänna Hollands öfvervälde, men styras af inhemska höfdingar. -- C. indelas i tre residentskap: Celébes, landet kring Boni-viken, d. v. s. den södra landtungan och vestra sidan af den sydöstra samt öarna Buton, Sumbava och Bima; Ternate, landet kring Tolo-viken, och Monado, landet kring Tomini-viken, d. v. s. de bägge nordliga landtungorna. -- C. upptäcktes af portugiserna i början af 1500-talet. Omkr. 1609 började holländarna knyta förbindelser med Makassar (på vest-kusten), och 1618 fingo de fast fot derstädes. Efter häftiga krig med Makassarfolket blefvo de 1667 erkända som öfverherrar i denna trakt af ön. Sedan hafva de efter hand underlagt sig det öfriga C. Ännu 1859 gjorde innevånarna i Boni dem genom ett våldsamt uppror väldet stridigt. Hollands vinst af ön har, ur finansiel synpunkt, varit långt ifrån lysande. -- 2. Holländskt residentskap på ön C. (se ofvan.) Hufvudstad Makassar.