Sida 705
Dorn, Johannes Albrecht Bernhard, tysk (rysk) orientalist
sändes till Cypern för att hjelpa venezianerna mot turkarna. Genom hans afsigtliga dröjsmål gick ön förlorad. Såsom en af befälhafvarna i slaget mot turkarna vid Lepanto 1571 inlade han ingen ära. Död 1606. A. B. B.
Doriderna, Grek. mytol., "Doris' döttrar", hafsnymfer. Se Doris och Nereiderna.
Dorierna, en af det grekiska folkets tre hufvudstammar. Se Dorerna.
Dorigny [-rinji], Nicolas, fransk kopparstickare, f. 1657, d. 1746, tillbragte tjugoåtta år uti Italien och femton år i England samt blef 1725 medlem af den kongl. akademien i Paris. Han förenade grafstickeln och nålen och var en af sin tids störste kopparstickare i det historiska facket. Särdeles utmärkt var han i återgifvandet af Rafael (Kartongerna, Transfigurationen) och Daniele da Volterra (Korsnedtagningen). Hans fader, Michel D. (d. 1665?), och hans äldre broder, Louis D. (d. 1742), voro målare och kopparstickare.
Doris. 1. Berglandskap i det forna Hellas, med ett ytinnehåll af omkr. 220 qv.-kilom. (4 qv.-mil). Det utgjorde dorernas hemvist och hade fyra städer, som tillsammans bildade ett sjelfständigt förbund, det s. k. doriska Tetrapolis. I nuv. Grekland är D. en eparki i nomarkien Fthiotis-Fokis. -- 2. De af dorer grundlagda kolonierna på sydvestra kusten af Mindre Asien (Karien) och angränsande öar.
Doris, Grek. mytol., dotter till Okeanos och Tethys, var gift med sin broder Nereus, med hvilken hon hade femtio döttrar, de s. k. nereiderna l. doriderna, af hvilka en bar sin moders namn.
Doris, Stjernsnäck- l. Korssnäck-slägtet, zool., ett till blötdjuren (Mollusca), snäckdjurens klass (Cephalophora), bakgälarnas ordning (Opistobranchiata) och bargälarnas afdelning (Gymnobranchiata) hörande slägte, hvars medlemmar hafva förgrenade, på ryggens midt belägna, indragbara gälar, uti hvilkas midt analöppningen befinner sig, och på ryggens främre del trefvare, hvilka kunna indragas inom en särskild hålighet. Kroppen är aflång, med hvälfd öfre sida, och huden genomdragen af egendomliga kalkafsöndringar. Egentligt skal saknas. Stjernsnäckorna, hvilka träffas i alla haf, omfatta åtminstone 50 praktfulla, vanligen rödaktiga arter. Till de större bland dessa hör D. Argo, som är tegelröd med hvita punkter och omkr. 8 centim. (2,7 tum) lång samt förekommer i Medelhafvet. Betydligt mindre är den i de nordeuropeiska hafven allmänt utbredda D. muricata, som har genomskinligt hvit eller gulhvit färg och orangegula trefvare. J. G. T.
Doris, astron., namn på en af asteroiderna.
Doriska dialekten, den munart af det forngrekiska språket, hvilken talades af den doriska stammen (se Dorerna). Utmärkande för alla de många olika skiftningarna af denna dialekt äro: breda, kraftiga ljudformer, i synnerhet en stor öfvervigt hos a-ljudet, jämte qvarståendet af vissa ursprungliga formbildningar, som gått förlorade i det vanliga grekiska skriftspråket. Bland författare, som begagnat sig af den doriska dialekten, äro att märka Pindaros och Theokritos.
Enstaka exempel på nämnda dialekt förekomma i Aristofanes' lustspel, hvarjämte språket i den attiska tragediens chor-partier har en viss anstrykning af dorism. Se vidare Grekland. A. M. A.
Doriska vandringen, dorernas utvandring åt söder omkr. 1100 f. Kr. Se Dorerna och Herakliderna.
Dorisk Stil l. Dorisk ordning, byggnadsk. Se Pelareordning.
Dorisk tonart, musikt. Se Grekisk musik och Kyrkotonarter.
Dorism, egendomlighet i det doriska folklynnet eller den doriska dialekten. Jfr Dorerna och Doriska dialekten.
Dorking, stad i syd-engelska grefskapet Surrey, vid floden Mole. Omkr. 5,000 innev. Utmärkta kalkbrännerier. Betydande handel med höns (en för trakten egendomlig ras).
Dorléans l. d'Orléans [-a'ng], Louis, fransk skriftställare, f. 1542, d. 1629, blef 1589 genom ligans inflytande utnämnd till general-advokat, men landsförvisades 1594 med anledning af åtskilliga våldsamma pamfletter mot Henrik IV, bl. a. Le banquet et après-dînée du comte d'Arète, o. s. v., benådades 1603, blef kort derefter häktad för upproriska stämplingar, men frigafs efter tre månaders förlopp och var sedermera orubbligt trogen Henrik, efter hvars död han utgaf La plainte sur le trépas du roi Henri le grand (1612).
Dormitiv (af Lat. dormire, sofva), sömngifvande medel.
Dormitor, stor berggrupp i norra delen af Montenegro, på gränsen till Bosnien. Den består af kala toppar, bland hvilka den högsta är 2,400 m. (8,100 f.).
Dormitorium, Lat. (af dormire, sofva), sofkammare, det gemensamma sofrummet i ett kloster.
Dormös (Fr. dormeuse, af Lat. dormire, sofva), sofvagn; ett slags nattmössa.
Dorn, Heinrich Ludwig Edmund, tysk tonsättare och musikteoretiker, f. 1804, studerade under Berger och Klein, fick efter hvartannat lärare- eller direktörsbefattningar i Frankfurt a. M. (1827), Königsberg (1828), Leipzig (1830), Hamburg (1832), Riga (1836), Köln (1843) och Berlin (1849) samt pensionerades och fick professorstitel 1869. Han grundade 1845 den rhenska musikskolan samt dirigerade 1844 och 1847 de nederrhenska musikfesterna i Köln. Bland hans operor gåfvos med bifall Rolands knappen (1826), Der schöffe von Paris (1838) och Die Nibelungen (1854) m. fl. Alla hans många sånger och instrumentalsaker röja en vacker talang och grundlig musikalisk bildning, men hafva ej lyckats vinna några stora och allmänna sympatier. D. är äfven känd såsom utmärkt dirigent, smakfull pianist och skarpsinnig kritiker. Anmärkningsvärda data ur sitt rörliga lif har han lemnat i Erinnerungen (1870--72), Ostracismus (1875) och Ergebnisse aus erlebnissen (1876). A. L.
Dorn, Johannes Albrecht Bernhard, tysk (rysk) orientalist, f. 1805 i Sachsen-Koburg, blef 1826 professor i österländska språk vid universitetet i Charkov och 1835 i asiatisk historia och geografi vid orientaliska institutet i Petersburg samt 1842 direktor för asiatiska museet
Källa: Project Runeberg ·
