Sida 215
Claviceps
början af 1700-talet egdes det af grefve Konrad Reventlov, hvars dotter Anne Sofie blef konung Fredrik IV:s andra gemål. 1718 köpte konungen gården af sin svärmoder och gjorde den till enkesäte åt sin drottning. Efter hennes död (1743) har C. varit i åtskilliga personers händer. Nu är det fideikomiss i den Oppen-Schildenska slägten.
Clausilia, zool. Se Slutmunsnäcka.
Clausius, Rudolf Julius Emanuel, tysk fysiker, f. 1822 i Köslin (Pommern), utnämndes 1855 till professor i fysik vid polytekniska skolan i Zürich, erhöll 1857 en professur vid universitetet i nämnda stad samt 1867 enahanda befattning i Würzburg och 1869 i Bonn. C. är en af den mekaniska värmeteoriens främste målsmän. Hans arbeten i detta ämne offentliggjordes först i "Poggendorffs annalen" och derefter särskildt, under titeln Abhandlungen über die mechanische wärmetheorie (1864--67). För öfrigt har han utgifvit Die potentialfunktion und das potential (1859) m. m.
Clauss-Szarvady, Wilhelmine, tysk pianist, f. 1834, utbildades i Procksch's musikinstitut och uppträdde första gången 1849, hvarefter hon gjorde glänsande konstresor i Tyskland, England och Frankrike. Slutligen bosatte hon sig i Paris, der hon 1855 gifte sig med den ungerske skriftställaren Szarvady. Hennes spel berömmes såsom mästerligt: förenande qvinlig vekhet med manlig kraft. C. utmärker sig i synnerhet genom det djupa förstånd och den samvetsgranna poetiska trohet, hvarmed hon intränger i och återgifver klassiska mästerverk. A. L.
Claussön, Peder, norsk prest och författare. Se Friis.
Clauzel [klåsäl] l. Clausel, Bertrand, grefve de C., marskalk af Frankrike, f. 1772, kämpade 1794--95 i Pyrenéerna och förde 1799 en brigad uti Italien. 1802 deltog han i expeditionen till S. Domingo, blef 1804 divisionsgeneral och utmärkte sig i 1809 års fälttåg mot Österrike. Sina ärofullaste dagar hade C. 1810 --13 i Spanien, der han efter slaget vid Salamanca (Juli 1812) efterträdde Marmont i öfverbefälet och verkställde ett vackert återtåg. Ehuru han i det längsta stridde för Napoleon, utnämndes han af Ludvig XVIII till generalinspektör öfver infanteriet; men som han vid Napoleons återkomst (1815) slöt sig till denne, blef han (s. å.) förklarad för landsförrädare och 1816 "in contumaciam" dömd till döden. C., hvilken emellertid flytt till Nord-Amerika, återvände 1820 till Frankrike och fick domen upphäfd. Efter Juli-revolutionen (1830) blef han högste befälhafvare i Alger och gjorde (i Nov. s. å.) ett segerrikt tåg öfver Atlas-bergen till prov. Titeri, hvarför han fick marskalksstafven, 1831. Han råkade likväl i missförstånd med styrelsen och blef sistnämnda år hemkallad till Frankrike, der han som medlem af deputerade-kammaren slöt sig till oppositionen, talade för upphäfvande af pärskapets ärftlighet och för Algers kolonisation m. m. 1835--37 var han åter general-guvernör i Alger, och i Nov. 1836 företog han ett, mindre genom hans eget än genom styrelsens förvållande, misslyckadt eröfringståg mot Constantine, hvilket gjorde honom mycket
impopulär. C. dog 1842. Sitt förhållande 1815 och sin förvaltning af Alger försvarade han bl. a. i broschyren Explications du maréchal de Clauzel (1837).
Clavenna, stad i den italienska prov. Sondrio (Lombardiet). Se Chiavenna.
Claves Sancti Petri, Lat., "den helige Petri nycklar", löse- och bindenyckeln; fig. kyrkligt herravälde. (Jfr Clavis.)
Claviceps Tul., bot., växtslägte tillhörande kärnsvamparna, Pyrenomycetes, nat. fam. Nectrieae. Liksom de flesta andra kärnsvampar äro
Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
Fig. 4.
claviceps-arterna parasiter på växter. De välja till näringsplantor arter ur gräsens och halfgräsens familjer och parasitera endast i dessa växters blommor. Den vigtigaste arten är den bekanta mjöldrygan l. mjölökan, C. purpurea
Källa: Project Runeberg ·
