Sida 205
Claëson, Kristian Teodor
(jfr Census) och 3:o) att erlägga förmögenhetsafgift (tributum) till staten. Civiteten hade sin grund i egenskapen att vara född af romerska medborgare; slafvar kunde vinna civitet genom frigifning, och utlänningar, samt främmande samhällen, genom romerska folkets beslut. Efter bundsförvandtkrigen gafs medborgarerätt åt Italiens innebyggare och under Caracalla åt alla innevånarna i det romerska riket. Civiteten förlorades af den, som mottog medborgarerätt i annat samhälle, vidare af den, som blef landsförvisad eller gick i frivillig landsflykt, samt af den, som kommit i fångenskap eller på annat sätt förlorat friheten. R. Tdh.
Cività Vecchia [tjivita'väkja], stad i den italienska prov. Roma, i en osund trakt vid Tyrrhenska hafvet. Omkr. 12,000 innev. Biskopssäte. Krigshamn, anlagd redan af Trajanus och under medeltiden starkt befäst af flere bland Italiens förnämste byggmästare. Skeppsvarf, arsenal och stor bagno för förbrytare. I närheten hafsbad och svafvelkällor. -- Staden hette i äldsta tider Centum Cellae, kallades sedan till Trajani ära Portus Trajani och fick sitt nuvarande namn i 9:de årh., då dess innevånare, som blifvit fördrifna af sarasenerna, efter fyratioårig frånvaro återvände till sin "gamla stad".
Civitella del Tronto [tji-] stad i den italienska prov. Teramo (Abruzzo), vid Salinello. Omkr. 7,000 innev. Starkt slott.
C-klav, musikt., den notklav, som antyder, att noten på den linie den omsluter är det ettstrukna c. Den betecknas med [klav] eller [klav] och begagnas antingen på första (sopranklav), andra (mezzo-sopranklav), tredje (altklav) eller fjerde (tenorklav) linien. Sopranklaven och mezzo-sopranklaven äro dock numera nästan alldeles undanträngda af g-klaven. A. L.
Cl, kem., tecken för klorens atomvigt. Jfr Klor.
C. l., förkortning för citato loco (anförda ställe).
Clackmannan. 1. Grefskap i södra Skotland, n. om Forth-viken. 129 qv.-kilom (2,3 qv.-mil). Omkr. 24,000 innev. Det mest betydande vattendraget är floden Devon, bekant för sina natursköna vattenfall och omgifningar. Jordmånen är fruktbar. Bergen äro rika på kol och jern. -- 2. Stad i nämnda grefskap, vid floden Devon. Omkr. 1,200 innev. Gammalt slott, fordom residens för Robert Bruce.
Cladium, bot. Se Ag.
Cladobates, zool. Se Spets-ekorre.
Cladocera, zool. Se Vattenloppor.
Cladonia Hoffm., bot., lafslägte af nat. fam. Cladoniaceae, ordn. Archilichenes. Från sina samslägtingar skiljer sig detta slägte genom sina encelliga sporer, sina färgade sporhus (apotecier) och sin ihåliga bål. Det omfattar något mer än fomtio arter, hvilka äro spridda öfver hela jorden, dock mest i de tempererade och de kalla zonerna. I Skandinavien finnas tjugoen arter. Den mest bekanta bland dessa och den ekonomiskt vigtigaste bland alla lafvar är renlafven, C. rangiferina (L.) Hoffm. (ofta, oriktigt, kallad "renmossa"). Denna art, som är allmän i hela Sverige och särdeles ymnig i dess nordligare hälft, har sitt namn deraf att den bildar den förnämsta beståndsdelen i de
lapska renarnas föda. I de norska fjällen och, under år af foderbrist, på många andra ställen i Skandinavien insamlas den i mängd till vinterföda äfven åt nötboskapen. På senare tider har renlafven äfven fatt en annan ekonomisk användning, nämligen såsom material för tillverkning af bränvin. Jfr Sten Stenberg, "Om tillverkning af lafbränvin" (1868). -- Den vackra, hvita, tätgreniga varietet, som bär namnet C. rangiferina *alpestris Schaer., begagnas hos oss allmänt till prydnad innanför dubbelfönster. V. W.
Claëson, Kristian Teodor, universitetslärare, filosof, f. i Stockholm d. 7 Juli 1827, blef student i Upsala 1847, filos. doktor 1857 och docent i praktisk filosofi vid Upsala universitet s. å. Straxt efter det han nästan enhälligt fått främsta rummet på förslaget till den ena af de 1857 inrättade rörliga adjunkturerna vid nämnda universitet, afled han i Upsala d. 21 Nov. 1859. -- C. egde en ovanligt stor spekulativ begåfning och hade tidigt förvärfvat en mångsidig lärdom. I sina filosofiska studier stod han till en början under inflytande af den hegelska filosofien, men slöt sig sedermera i allt väsentligt till Boström. Han företog flere analytiska undersökningar, af hvilka resultat föreligga i åtskilliga värderika afhandlingar. Sin största sjelfständighet visade han på det språkfilosofiska området, såsom hvars bearbetare han inom vår literatur står nästan ensam. Särskildt sökte han visa, att man måste för de språkliga företeelsernas förklaring fatta språket såsom en uppenbarelse af nationalandan, eller nationens idé, enär den af tillfälliga omständigheter oberoende nödvändighet, som obestridligen uppenbarar sig i språket, icke kan förklaras ur menniskans väsende såsom blott sådant -- då ju flere språk finnas på jorden, af hvilka hvart och ett har sitt egendomliga skaplynne, sina lagar, sin historia -- och enär språket, såsom varande ändligt och ofullkomligt, ej häller kan förklaras ur gudomligheten. Denna åsigt om språkets väsende stödde han för öfrigt dels på den nyare empiriska språkforskningens resultat, som ovedersägligt ådagalägga, att hvarje språk är ett system, utvecklar sig lagbundet och eger en inre typ eller lifsprincip, dels ock derpå att språkets uppkomst i tiden endast genom nämnda åsigt kan på antagligt sätt förklaras. Äfven åt samhällsläran, religionsfilosofien, psykologien och pedagogiken m. m. egnade C. uppmärksamhet. Mot slutet af sitt lif fördes han af sitt starka intresse för menniskans praktiska förmåga allt mera till sysselsättning med religiösa och moraliska spörsmål. Med denna stora mångsidighet förenade han en särdeles stor klarhet och åskådlighet i framställningen. Genom sistnämnda egenskap äro flere af hans skrifter, som afhandla samhällets och tidehvarfvets vigtigaste frågor, egnade att göra den strängt vetenskapliga forskningens resultat tillgängliga för den allmänna bildningen. C:s förnämsta verk äro Om möjligheten af en filosofisk rättslära (akad. afh. 1857) samt Om språkets ursprung och väsende ("Nord. univ.-tidskr." IV, 1858). I Skrifter af Kristian Claëson, utgifna 1860 af hans broder Gustaf Claëson, finnas, utom nämnda arbeten, flere recensioner och smärre afhandlingar äfvensom en lefnadsteckning,
Källa: Project Runeberg ·
