Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant

vice-konungens i Perú gemål, grefvinnan Chinchon, hvars frossa blef botad med kinabark. Några nyare botanister hafva ändrat namnet till Chinchona, men icke vunnit efterföljd.) Ifrågavarande slägte igenkännes genom affallande stipler, i grenarnas spets sittande blomspiror med femtandade, öfver fruktämnet fasta blomfoder och trattformiga blomkronor, hvilkas bräm är deladt i fem, på insidan håriga, flikar. Blommorna hafva en viss likhet med den vanliga syrenens; fårgen omvexlar från rosenrödt och violett eller purpurblått till hvitt. Lukten är angenäm. Frukten är en äggformig eller nästan cylindrisk, tvårummig kapsel, som vid mognaden oftast öppnar sig vid basen. Fröna äro platta, rundtom vingade, med en i kanten sargad hinna. Cinchona-arterna äro ståtliga, ständigt grönskande träd af 20--40 m. (67--134 f.) höjd, med vackra, glänsande, fjädernerviga, helbräddade, skaftade blad, hvilkas form är lansettlik till äggrund eller nästan cirkelrund (olika hos olika arter). Några värderika Cinchona-arter utmärka sig genom små gropar ("scrobiculi") i nervvinklarna på bladens undre sida; hos somliga arter finnas i stället för dessa gropar tofsar af hår. -- Arterna af detta slägte bilda en mängd öfvergångar mellan hvarandra (sannolikt i väsentlig mån beroende på hybridisering), och J. E. Howard, en af nutidens störste kännare af dessa arter, haf uttalat den åsigten, att de bilda en sammanhängande kedja. Emellertid har en annan forskare, H. A. Weddell, efter noggranna studier i dessa träds hemland, ordnat de funna formerna i fem grupper ("stirpes"), innehållande 31 (eller 33?) arter med 18 (21?) underarter samt 44 varieteter och undervarieteter. -- Cinchonaslägtet tillhör uteslutande Syd-Amerikas vestra del, mellan 10° n. br. och 22° s. br., omfattande delar af Venezuela, Nya Granada, Ecuador, Perú och Bolivia. Alla arterna växa på en höjd af 5,000--8,000 f. (1,500--2,400 m.) öfver hafvet. De hafva träffats af Karsten vid 11,000 fots (3,266 m.) höjd öfver hafvet, men jämväl så lågt som vid 2,000 f. (600 m.). De bästa och för medicinskt bruk vigtigaste växa dock i allmänhet ej lägre ned än vid 5,000 f. (1,484 m.) öfver hafvet. Det är af dessa träd som man erhåller den oumbärliga feberfördrifvande kinabarken. Såsom de i detta hänseende vigtigaste arterna kan man nämna C. officinalis Hook., tillhörande Ecuador och Perú, C. Calisaya Wedd., från Bolivia och sydöstra Perú, samt C. succirubra Pavon å Chimborazos sluttningar i Ecuador. Många andra arters bark användes till framställandet af de s. k. kina-alkaloiderna (kinin, cinchonin o. s. v.). -- Enär genom hänsynslöst barksamlande kinaträdens antal blifvit mycket förminskadt i deras hemland, hafva engelsmän och holländare under de sista årtiondena med framgång försökt odla dem på bergen i engelska Ostindien och å Java. (Jfr Kina-odling.) O. T. S.

Cinchonaceae Lindl., bot., en afdelning af nat. fam. Rubiaceae Juss., skild från sistnämnda familjs öfriga afdelningar, Coffeaceae och Stellatae, derigenom att bladen äro motsatta och karpellerna mångfröiga. Till Cinchonaceae höra en

mängd tropiska slägten, träd och buskar, bland hvilka Cinchona, Nauclea, Uncaria, Exostemma, Ladenbergia och Pinckneya äro de mest bekanta, såsom lemnande mer eller mindre vigtiga droger. O. T. S.

Cinchonin, kem., en i kinabark förekommande alkaloid (C₂₀ H₂₄ N₂ O), upptäckt 1821 af Pelletier och Caventou. Det bildar färglösa, i vatten föga lösliga prismer och nålar, hvilka hafva intensivt bitter smak och alkalisk reaktion. Liksom kinin har det feberfördrifvande egenskaper, men i vida mindre grad, och nyttjas derför i medicinen ej så mycket som detta. P. T. C.

Cincinnati, stad i nordamerikanska staten Ohio, vid floden Ohio. Det är en af unionens vackraste städer och vigtigaste handelsplatser, hvarför det ock gifvit sig det stolta namnet "vesterns drottning". 216,239 innev. (1870), deribland många tyskar, i synnerhet i vestra stadsdelen, som derför kallas "Little Germany" (Lilla Tyskland). C. intager en stor rymd; husen stå glest, gatorna äro breda och flerstädes planterade med träd. Sedan 1853 har staden varit säte för en katolsk ärkebiskop. Den har mer än 200 kyrkor och bönehus, en mängd bildningsanstalter, bl. a. det 1819 grundlagda Cincinnati-college för medicin och juridik samt ett jesuitkollegium, äfvensom en mängd offentliga bibliotek och teatrar m. m. Industrien är högst betydande. 1870 funnos 80 möbelfabriker, öfver 200 cigarrfabriker samt 80 jerngjuterier och maskinfabriker. Förr var C. platsen för den förnämsta svinmarknaden i Förenta staterna (hvarför det skämtvis kallades Porkopolis, "svinstaden"), men i detta hänseende öfverträffas det nu af Chicago; ännu slagtas der dock årligen öfver 1/2 mill. svin. Aderton jernvägslinier mötas vid C., och en liflig skeppsfart råder på Ohio samt flere kanaler. Spanmål, mjöl, tobak, fläsk och vin utgöra de förnämsta handelsartiklarna. -- C. anlades 1789 under namnet Losanteville och fick stadsrättigheter 1819.

Cincinnatus ("den lockige"), Lucius Quinctius, berömd romare, kraftig förkämpe för patricierna. Sägnen förmäler, att han år 458 f. Kr. från sin landtgård, der han sjelf gick vid plogen, blef afhemtad för att såsom diktator rädda en af fiender innesluten romersk här och att han lyckades i detta värf. Huru mycken sanning, som ligger till grund för denna sägen, är omöjligt att bestämma; visst är dock, att C. i senare tider gällde såsom typen för den gamla tidens romare, hvilka med ett enkelt, nästan torftigt lefnadssätt förenade medborgarens och krigarens bästa egenskaper. R. Tdh.

Cincinnatus-orden, f. d. nordamerikansk orden, efter befrielsekrigets slut (1783) stiftad af en förening officerare, som kallade sig cincinnater, emedan de, liksom romaren Cincinnatus, efter krigets slut återvände till sina landtliga göromål. Ordenstecknet skulle vara ärftligt. Enär ordenssällskap ansågos vara stridande mot republikens idé, upphörde man snart att välja nya medlemmar. George Washington var ordens förste president.

Cincius, Lucius Gajus Alimentus, romersk historieskrifvare, var praetor omkr. 209 f. Kr. och hade ett befäl i andra puniska kriget