Sida 545
Derby
Deputation (Med. Lat. deputatio), samling af ombud från ett stånd eller åtskilliga såsom en korporation uppträdande personer; utskott, som väljes af en kommunalrepresentation eller af ett lands nationalrepresentation för att rådpläga öfver vissa angelägenheter. I sistnämnda bemärkelse är deputation det allmänt förekommande namnet på de svenska riksdagsutskotten under Frihetstiden, med undantag af det mäktiga Sekreta utskottet. Af dessa deputationer voro, på grund af föreskrifter i 1723 års riksdagsordning, följande ständiga: Expeditionsdeputationen (som skulle tillse, att alla från stånden samfäldt utgående skrifvelser blefvo beslutenligt uppsatta) och Urskilningsdeputationen (som hade till uppgift att pröfva huruvida inkomna ansökningar och memorial i enskilda angelägenheter kunde afgöras i vanlig ämbetsväg eller borde hänskjutas till stånden). Andra deputationer blefvo, till följd af ärendenas vigt, faktiskt ständiga. Sådana voro Allmänna besvärsdeputationen, Bergsdeputationen, Fiskerideputationen, Handels- och manufakturdeputationen, Justitiedeputationen (för granskning af rådsprotokollen i justitiesaker), Kammarekonomi- och kom-mersdreputationen, Landt- och sjömilitie-ekonomideputationen, Protokollsdeputationen (för granskning af kollegiers, landshöfdingeämbetens m. fl. protokoll), Sekreta deputationen (för granskning af rådsprotokollen i inrikes civila ärenden och kabinettsprotokollen) samt Tulldeputationen. Äfven Sekreta utskottets olika afdelningar benämndes deputationer: Bankodeputationen, Defensionsdeputation en, Handelsdeputationen, Mindre sekreta deputationen, Myntdeputationen (vid 1731 års riksdag) samt Statsdeputationen, (för behandling af utrikesärendena och -- vanligen -- granskning af rådsprotokollen i dessa ärenden). Stora sekreta deputationen kallades ett utskott, som var sammansatt antingen af Sekreta utskottet och tjugofem särskildt utsedda ledamöter af bondeståndet (hvilket stånd ej var representeradt i Sekreta utskottet) eller af Sekreta utskottet och Sekreta deputationen. Utom ofvan uppräknade deputationer förekommo andra, af en mera tillfällig art. -- I det gamla Tyska riket funnos riksdeputationsdagar, för hela riket, och särskilda deputationsdagar, bestående af deputerade för några särskilda stater. De af dessa deputerade åvägabragta och i en urkund samlade besluten kallas deputationsrecesser. Jfr Deputera, Finska deputationen, Riksdagsordning, Riksdeputation och Utskott. J. Th. W.
Deputatist, den som erhåller något deputat.
Deputera (Fr. députer, af Lat. deputare, bestämma), skicka ombud. -- Deputerad (Fr. député, af Lat. deputatus, utvald), ombud, fullmäktig, medlem af en för något visst ändamål sammankallad församling eller af en korporations styrelse. Vanligen förstås med deputerade de på viss tid valde folkrepresentanterna i konstitutionella stater. Jfr Deputation.
Deradjat, regeringsområde i britisk-ostindiska prov. Pandjab. Arealen 37,378 qv.-kilom. (679 qv.-mil). 991,251 innev. (1868), af hvilka 87 % muhammedaner. D. indelas i trenne distrikt: Dera-Ismail-Chan, Dera-Rasi-Chan och Bannu.
Dera-Ghazi-Khan, distrikt och hufvudstad i britisk-ostindiska prov. Pandjab. Se Dera-Rasi-Chan.
Dera-Ismail-Chan (Dera-Ismael-Khan). 1. Distrikt i britisk-ostindiska prov. Pandjab, regeringsområdet Deradjat. Arealen 18,380 qv.-kilom. (334 qv.-mil). 394,864 innev. (1868), af hvilka 48 proc. jordbrukare. D. genomflytes från n. till s. af Indus. Exportartiklar äro säd, ärter, tobak och bomull.-- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt. 24,906 innev. (1868).
Dera-Rasi-Chan (Dera-Ghazi-Khan). 1. Distrikt i britisk-ostindiska prov. Pandjab, regeringsområdet Deradjat. Arealen 12,820 qv.-kilom. (233 qv.-mil). 308,840 innev. (1868), af hvilka 53 proc. åkerbrukare. Exportartiklar äro indigo, opium, salt, bomull och säd. -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid Indus. 20,123 innev. (1868).
Derangera (Fr. déranger, af rang, rad, ordning), bringa i oordning, bringa på obestånd, förvirra, rubba, störa. -- Dérangement [-rangsömang], Fr., rubbning, oordning, förvirring. Jfr Rangera.
Derb, T., egentl. brukbar, kraftig, hård, betecknar i mineralogien, att ett mineral är formlöst eller icke kristalliseradt. P. T. C.
Derbend, Turk., bergpass, sund, hålväg. -- Derbendsji, pass väktare, gatuppsyningsman.
Derbent l. Derbend. 1. Landskap i ryska Kaukasien. Se Dagistan. -- 2. Befäst stad i nämnda landskap, vackert belägen på vestra stranden af Kaspiska hafvet och rik på praktfulla byggnader i orientalisk stil. 15,740 innev. (1873). Under medeltiden var D. en betydande stad och säte för en under Persien skattskyldig khan. 1813 blef det införlifvadt med Ryssland. Vid D. började den Kaukasiska muren.
Derby [dörbi]. 1. Grefskap i mellersta England. Areal 2,655 qv.-kilom. (48,2 qv.-mil). 379,394 innev. (1871). Nordvestra delen (High Peak) är bergig, södra delen jämn och fruktbar. En fjerdedel af marken är åker, hälften bete. Af mineral finnas kol och jern, bly och zink. Liflig industri. -- 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid floden Derwent. 49,810 innev. (1871). Sidenfabriker (Englands första sidenfabrik anlades der 1718).
Derby [darbi]. 1. Edward Geoffrey Smith Stanley, earl of D., engelsk statsman, f. 1799, hette, så länge hans farfar lefde (till 1834), m:r Stanley och derefter, till faderns död (1851), lord Stanley. Efter att hafva genomgått skolan i Eton och studerat vid universitetet i Oxford blef han 1821 ledamot af underhuset, der han slöt sig till Canning och, efter dennes död (1827), till whigpartiet. 1830, då lord Grey bildade sin ministèr, blef han förste sekreterare för Irland och 1833 minister för kolonierna. D. (Stanley), som var en af underhusets mest lysande debattörer, kämpade mycket ihärdigt för den stora parlamentsreformen; men efter dennas antagande
Källa: Project Runeberg ·
