Sida 244
Collin, Jonas
nitton åren af sitt lif sysselsatte han sig med skolundervisning. Död d. 19 Dec. 1830 i Stockholm. C. uppmanade sina anhängare till inbördes kärlek, välgörenhet och kristlig fördragsamhet, hvilka egenskaper ännu utmärka "Collinianerna".
1. Collin, Johan Gabriel, matematisk instrumentmakare, f. 1761 i Julita socken i Södermanland, studerade i Upsala, tjenstgjorde sedan som auskultant i Bergskollegium och antogs 1793 till Vetenskapsakademiens instrumentmakare. Han gjorde flere uppfinningar af värde, såsom en distansmätare, som kom i allmänt bruk vid armén, en större vågbalans med mikrometer, som vid de på brukssocietetens bekostnad anställda försöken på det högsta lofordades, samt nya uppsättningsinstrument för fält- och belägringsartilleriet m. m. 1812 valdes han till ledamot af Vetenskapsakademien. Död 1825.
2. Collin, Johan Gabriel, den förres son, läkare, medicinsk skriftställare, f. i Stockholm 1794, blef student 1812 samt fick 1813 anställning först som extra läkare och sedan som bataljonsläkare vid den mot Norge sammandragna reservarmén. Efter återkomsten till hemlandet antogs han till elev vid Karolinska institutet och undergick 1818 mediko-filosofisk examen, men måste i anseende till medellöshet inskränka sig till den kirurgiska kursen vid institutet, hvarest han 1820 utexaminerades som kirurgie magister. Han anställdes kort derefter som läkare i Mariefred samt utnämndes 1828 till lasarettsläkare och stadskirurg i Norrköping, hvilka befattningar han dock lemnade 1834. År 1831 erhöll han professors namn, heder och värdighet, och 1845 utsågs han af medicinska fakulteten i Upsala till medicine hedersdoktor. 1847 blef han ledamot af Vetenskapsakademien. Af hans många originalskrifter och öfversättningar må nämnas: Allmän husläkare (1858--59) och Afhandlingar om barnsjukdomar (1841--51) samt "Om menniskans temperamenter" (1822) och "Speciell therapi", af A. G. Richter (1824--34).
1. Collin, Hans Samuel, rättslärd, född d. 2 Jan. 1791 i Önnestad, i Kristianstads län, blef student i Lund 1802 och filos. magister 1811. Från sistnämnda år egnade han sig, under J. Holmbergsons ledning, åt studiet af rättsvetenskapen, utgaf 1816 ett akademiskt specimen, Afhandling om statsinkomsterna, och blef s. å. docent i statsekonomi. 1817 kallades han till e. o. adjunkt i sistnämnda ämne, och 1820 promoverades han -- på samma gång som C. J. Schlyter -- till juris utr. doktor, hvarjämte han utnämndes till jurisprudentiae, oeconomiae et commerciorum adjunkt i Upsala, hvilken plats han tillträdde 1821. År 1822 utgaf han sin akademiska afhandling Om grannars skyldighet enligt Sveriges lag att med hvarandra deltaga i stängsels upprättande och underhållande. Redan samma år afbröts hans lärareverksamhet genom K. M:ts åt honom och Schlyter gifna uppdrag att utgifva en samling af Sveriges gamla lagar, hvilket föranledde honom att bosätta sig i hufvudstaden. Der utgaf han 1829 Vederläggning af de i frågan om realisationen gångbara falska begrepp och inrotade fördomar samt deltog
i utgifvandet af Vestgötalagen (1827) och Östgötalagen (1830). Död d. 30 Mars 1833.
2. Collin, August Zacharias, den föregåendes brorson, elementarlärare, språkforskare, föddes i Glimåkra socken af Kristianstads län d. 23 Aug. 1833, blef student i Lund 1852, filos. kandidat 1856, docent i kemi 1858, filos. doktor (primus) 1859 och lektor i främmande lefvande språk i Helsingborg 1864. I sina första skrifter behandlade han kemiska ämnen. Sedermera egnade han sig åt studiet af de moderna språken och den fornindiska literaturen. De förnämsta af hans skrifter på sistnämnda områden äro: An essay on the scoto-english dialect (1862), "Molnbudet" (1866, öfversättning af Kalidasas "Megha-dûta"), "Staten i forntiden" af Fustel de Coulanges, öfversättning från franskan (1872), vid pass en tredjedel (bokstäfverna G, H, I, J och K samt R och S) af Engelsk-Svensk ordbok, med Walkers uttalsbeteckning, utarbetad af L. G. Nilsson, P. F. Widmark, A. Z. Collin m. fl. (1875), Walter Scotts "Lady of the lake", med inledning, noter och ordbok (1876) samt Om och ur Rig-veda: I. "Vedatidens menniskor" (1877), II. "Vedatidens gudaverld" (1878). Af C:s hand finnas dessutom flere smärre vetenskapliga uppsatser. 1875 utgaf han anonymt en broschyr med titeln Svenska statens undervisningsmonopol, hvari han med stor skärpa söker häfda den enskilda företagsamhetens rätt att göra sig gällande på undervisningens område. F. n. (1879) är C. sysselsatt med utarbetandet af en svensk-fransk ordbok.
Collin, Heinrich Joseph von, tysk skald, f. i Wien 1772, d. som österrikiskt hofråd 1811. I Wiens bildade kretsar skattades han ofantligt högt; man satte honom t. o. m. vid sidan af Schiller och Goethe. Det kan icke förnekas, att han haft en nationel betydelse, synnerligast genom den varma och fosterländska anda, som hans dikter under den svåra brytningstiden ingöto hos tyska folket. Hans tragedier, af hvilka Regulus är den förnämsta, röja en sträfvan efter antik enkelhet och storhet, men lida af enformighet och brist på karakteristik. Hans Werke utgåfvos 1812--14.
Collin, Jonas, dansk kameralämbetsman, f. 1776, blef 1795 juris kandidat, anställdes 1801 i räntekammaren och finanskollegiet i Köpenhamn, blef 1807 bankkommissarie och deltog sedan i utarbetandet af riksbanksförordningen af 1813 samt var 1816--48 finans- och 1831--41 räntekammaredeputerad. Han upptogs dessutom af många andra offentliga värf, var 1821--29 och 1842--49 medlem af teaterdirektionen, 1834--43 medlem af direktionen för stuteriväsendet och af kommissionen för "Statistisk tabelvärk", till hvars utgifvande han sjelf uppgjort planen, o. s. v. 1809--55 återvaldes han ständigt till en af landthushållningssällskapets presidenter och var medstiftare af många nyttiga institutioner och sällskap: af Köpenhamns sparkassa (1820), af hafsbadanstalten vid Klampenborg (1822) och Rosenborgs helsobrunnar (1831), af läsesällskapet "Athenaeum" och Sällskapet för naturlärans utbredande (1824). År 1834 medverkade han kraftigt vid den första danska
Källa: Project Runeberg ·
