Sida 114
Chambers, William och hans broder Robert
(Vanligen förekom ordet i sistnämnda bemärkelse.) Numera brukar man i liknande fall att på vallen eller på någon vidt omkring synlig byggnad, t. ex. ett kyrktorn, upphissa en hvit fana. G. U.
Chamaeleon, zool. Se Kameleont.
Chamaeleon minerale, kem., kallades ursprungligen mangansyrans kaliumsalt, derför att dess lösning, som är intensivt grön, småningom sönderdelas och färgas röd af öfvermangansyra. Numera betecknas dermed öfvermangansyrans kaliumsalt, kaliumpermanganat l. öfvermangansyradt kali (se Mangan). P. T. C.
Chamaerops L., bot., växtslägte af nat. fam. Palmae, kl. Dioecia L., ordn. Hexandria. Det innefattar palmer med solfjäderlikt delade bladskifvor. Bland alla palmträd i norra hemisferen växa dessa på största afståndet från eqvatorn. C. humilis L., den vanliga dvärgpalmen, är den enda palm, som är inhemsk i Europa. Den växer i medelhafstrakterna, nordligast vid Nizza (44° n. br.) -- det största afståndet från eqvatorn, som någon palmart uppnår. I ofruktbara trakter med sandig eller stenig jordmån täcker den ofta vida sträckor. För att vara en palm är detta träd, såsom också namnet antyder, ovanligt lågväxt; stammen höjer sig sällan mer än 1--3 f. (29--89 centim.) öfver marken. Endast på sådana ställen, der växten är skyddad, kan den uppnå en större höjd. Den outvecklade knoppen i stammens spets kan ätas som "palmkål"; äfven de skalade rottrådarna ätas. Af tågorna i stammen och bladen, ensamma eller blandade med kamelhår, förfärdigas i Alger tåg, mattor, tältdukar m. m. Äfven s. k. vegetabiliskt tagel, som nyttjas till stoppning m. m., utgöres stundom af dvärgpalmens tågor. C. palmetto Mich., palmettopalmen, som växer på kusterna af Carolina och Florida, är större än den föregående och växer nordligare än någon annan palm i Amerika (den uppnår i det närmaste 35° n. br.). Af stammarna göras pålar; af bladen förfärdigas ett slags lätta, varaktiga hattar. C. Fortunei Hook, från norra Kina, kan, om den täckes under vintern, växa på kalljord så nordligt som i England. Ldt.
Chamalari, bergstopp på Himalaja.
Chamaver hette ett litet germanskt fylke vid nedre Rhen och Yssel, i det kring Emmerich belägna Hamaland, som fick sitt namn efter innebyggarna. Dessa omtalas i Taciti "Germania" (från slutet af 1:sta årh. e. Kr.) samt af skriftställare i 3:dje och 4:de årh. äfvensom på den s. k. Peutingerska taflan. Kejsar Julianus besegrade dem 258, då de, liksom de saliske frankerna, inträngt på det romerska området. Ännu på Karl den stores tid bildade chamaverna ett eget fylke och hade en egen lag, hvilken, sannolikt på nämnde konungs föranstaltande, upptecknades och som ännu finnes i behåll (Ewa chamavorum, lex francorum chamavorum). Denna lag ansluter sig närmast till de frankiska lagarna, i synnerhet till den ripuariska, och derför kunna chamaverna äfven betraktas såsom ett frankiskt fylke. W. F. H.
Chambellan [sjangbälang], Fr. (af chambre, kammare), kammarherre. Jfr Camerlengo.
Chamberlain [tjembörlen], Neville Bowles, britisk-ostindisk militär, f. 1820 i Rio Janeiro,
åtföljde 1839 Keanes expedition till Afganistan, deltog 1848--49 i Pendsjab-fälttåget, blef 1857 generaladjutant vid den armé, som låg framför Dehli, och 1876 generallöjtnant och öfverbefälhafvare i Madras. 1878 ställdes han i spetsen för en britisk beskickning till Kabul. C. är en af den britisk-ostindiska arméns erfarnaste och skickligaste officerare.
Chambers [tjömbörs], Ephraim, engelsk skriftställare, f. mellan 1680 och 1685, d. omkr. 1740, är bekant såsom utgifvare och till störste delen författare af ett bland de första encyklopediska arbeten rörande vetenskap och konst: Cyclopaedia, or universal dictionary of arts and sciences (hvaraf den bästa upplagan utkom 1778--85). Planen till detta arbete uppgjorde C. redan som handtverkslärling.
Chambers [tjembsrs], William, engelsk arkitekt, föddes i Göteborg af engelska föräldrar 1726. I sitt adertonde år följde han som superkarg med ett af Ostindiska kompaniets skepp till Kina, och denna färd blef afgörande för hans framtida utveckling. Han studerade nämligen ifrigt kinesernas byggnadskonst och hela kultur samt beslöt att, med lämpliga förändringar, omplantera den förra i europeisk jordmån. Efter sin återkomst till Europa besökte han Italien och Frankrike, för att i grund inhemta arkitekturens konst, och bosatte sig sedan i London. Der blef han dåv. prinsens af Wales (Georg III:s) ritlärare och utgaf, under dennes beskydd, sitt praktverk Designs of chinese buildings, furniture, dresses, machines, and utensils (1757), hvilket efterföljdes af A treatise on civil architecture (1759, nya uppl. 1768 och 1826). När hans furstlige lärjunge snart derpå besteg tronen, fick C. uppdrag att anlägga en trädgård i Kew, och vid detta företag tillämpade han sina nya idéer rörande trädgårdskonst och dekorativa byggnader. Hans nygestaltning af parken och Kews hufvudbyggnad skildrades i ett stort praktverk: Plans, elevations, sections, and perspective views of the gardens and buildings at Kew in Surry (1763), som utfördes af den tidens bäste kopparstickare. Emellertid mötte C:s smak ganska mycket motstånd, och han fick deraf anledning att utgifva en särskild afhandling till försvar för sina åsigter, A dissertation on oriental gardening (1772, ny uppl. 1773; öfvers. på franska och tyska). Derigenom råkade han i strid med en viss Mason, som utgifvit en dikt om de engelska trädgårdarna. Konungen lät sig dock ej rubba i sitt förtroende till C., utan uppdrog åt honom (1775) fullbordandet af Somersethouse i London -- ett storartadt verk, som anses tillhöra förra århundradets förnämsta engelska byggnader. Bland hans öfriga arbeten må nämnas Blackfriarsbron och Adelphi-buildings (hvilken senare han utförde tillsammans med bröderna Adams). C. åtnjöt stort anseende af sin samtid, var konungens byggnadskontrollör, medlem af de berömdaste akademierna i Europa, bl. a. af Svenska vetenskaps-akademien. Han dog i London 1796 och begrofs i Westminster abbey. -rn.
Chambers [tjembörs], William, f. 1800, och hans broder Robert, f. 1802, d. 1871, voro tvänne såsom författare och förläggare högt
Källa: Project Runeberg ·
