Sida 617
Dina
Ryssland med en väldig här, blef han öfvervunnen på Kulikovska fältet vid Don (d. 8 Sept. 1380). Genom denna seger, som förskaffade D. namnet "Donskoj", d. v. s. den donske, blef han en af Rysslands nationalhjeltar. Ehuru tatarerna 1382 tvungo honom till underkastelse, bibehöll han dock sin maktställning inom Ryssland, der han förfor mycket strängt med de furstar och bojarer, som satte sig upp emot honom. D., som arbetade på att få storfurstevärdigheten ärftlig inom sin ätt, är den egentlige grundläggaren af riket Moskva. -- 5) D. Ivanovitsch, yngste sonen till tsar Ivan "den förskräcklige", föddes 1583 och blef, jämte sin moder, af morbrodern Boris Godunov, för hvilken han stängde vägen till tronen, undanförd till Uglitsch samt der mördad 1591. Emellertid spred sig ett rykte, att hans moder räddat honom genom att lemna ett understucket barn i mördarnas våld. I anledning deraf uppträdde efter hvarandra flere personer, de s. k. "falske Dimitrijerna", som uppgåfvo sig vara den räddade D. Ivanovitsch och gjorde anspråk på ryska kronan. Den förste falske D. (1603--1606) var, enligt gängse uppgifter, en munk vid namn Grigori Otrepiev, af fattig adelsslägt och bördig från Kostroma samt mycket lik den mördade Ivan. Några antaga, att han var af kosackiskt blod. Såsom Ivan yppade han sig 1603, först för furst Visznievski i Litaven, i hvars tjenst han stod, och derefter för Mniszek, vojvod af Sandomir. Denne föreställde honom för Sigismund III af Polen, som ville begagna sig af honom för att sprida förvirring i sitt grannland. Understödd af polska friskaror, drog D. in i Ryssland med en här, som hastigt ökades med tillströmmande kosacker och annat löst folk. Boris Godunov blef flere gånger slagen, och efter hans hastiga död (1605) kröntes tronpretendenten s. å. till tsar. D. styrde med kraft, men uppväckte allmän ovilja genom sitt förakt för den grekiska religionen. Den 17 Maj 1606, midt under högtidligheterna med anledning af hans bröllop med Mniszeks dotter Marina, föll han, jämte en mängd polacker, i Moskva offer för det uppretade folket, anfördt af Vasili Sjujski. Vasili blef nu tsar. Men mot honom uppträdde 1607 en ny tronpretendent, den andre falske D. (1607--10), enligt somliga uppgifter en jude, enligt andra en son till furst Andrej Kurbski. Han föregaf sig vara den året förut störtade D. och sade sig hafva genom flykten undgått blodbadet i Moskva. Den hersklystna Marina erkände honom som sin man, hvarefter han fick polsk hjelp. I April 1608 besegrade han Vasili vid Bolkov och slog läger vid Tusjino, en mil från Moskva. Det var i denna förtviflade belägenhet Vasili fick anbud om hjelp af konung Karl IX, som ansåg Polens framgångar i Ryssland farliga för Sverige. Enligt fördragen af 1608 och 1609 marscherade Jakob de la Gardie 1609 till Moskvas befrielse. Samtidigt röjde den polske konungen Sigismund sin afsigt att göra sig till herre i Ryssland. Han uppmanade de polske anförarna i D:s här att till honom utlemna den nu för hans planer besvärlige pretendenten. D. lyckades dock fly undan, men blef 1610 mördad i Kaluga. -- Den tredje falske D. var diakonen Sidore, som bemäktigade sig det starka Pskov och af kringliggande nejder hyllades som tsar. Det var mot honom och hans parti, som Evert Horn kämpade 1611--12. Denne D. utlemnades af Pskovs innevånare, fördes till Moskva och afrättades der 1613. -- En fjerde falsk D. var den, som utgaf sig för en son af Grigori Otrepiev och Marina Mniszek. Äfven han understöddes en tid af polackerna. 1665 stryptes han i Moskva. J. Th. W.
Dimittera (af Lat. dimtttere), bortskicka, afsända, aftacka, låta gå. Jfr Dimission.
Dimkristaller, meteor. Vid mycket låg temperatur utgöres dimman ofta af små iskristaller, sväfvande i luften, såväl i de lägre lagren, under vintern, som i de högre kalla luftlagren, under sommaren. L. A. F.
Dimma, meteor. När ånga uppstiger från en kokande vattenmassa, uppstår imma, som utgöres af en mängd små, i luften sväfvande vattenblåsor. Imman är icke ånga i egentlig fysikalisk mening, utan förtätad ånga. Om vattenångans förtätning sker i stort, såsom i fria luften, uppstår hvad vi kalla dimma, hvilken således är i stort detsamma som imman från kokande vatten. Dimma bildas företrädesvis när vattnet i sjöar, floder eller fuktig mark är varmare än den med fuktighet mättade luften. Den vattenånga, som alstras till följd af vattnets eller jordytans högre temperatur, förtätas genast åter, så snart den kommer upp i den kallare, med vattenånga redan mättade luften. Är luften icke mättad med ånga, så utfälles ej dimma, äfven om luften har lägre temperatur än marken eller vattnet. Ångan kan då utbreda sig i luften utan att förtätas. -- Af hvad här anförts följer, att företrädesvis om hösten dimma måste uppstå öfver sjöar, floder och sänka trakter. Kuster, mot hvilka hafsströmmarna föra varma vattenmassor, äro särdeles dimmiga. Sådant är, till följd af golfströmmens inverkan, förhållandet t. ex. i England och Newfoundland. Äfven under andra förutsättningar än de nu nämnda kan dimma uppstå. Öfver floder ser man stundom tät dimma, emedan luften är varmare än vattnet eller isen. I detta fall är den varmare, öfre, luften mättad med fuktighet och afkyles genom beröring med de kallare, lägre, lagren, så att vattenångan förtätas och utfälles. Dimma bildas dock ej endast öfver floder och sjöar, utan äfven öfver land, om genom luftströmmarnas inverkan varma fuktiga luftmassor blandas med kallare och bringa deras temperatur under daggpunkten. L. A. F.
Dimorfi l. Dimorfism (af Grek. dis, dubbelt, och morfe, form, gestalt), tvåformighet. 1. Kem. miner. Den först af Mitscherlich (1823) iakttagna egenskapen hos vissa ämnen att kunna uppträda i tvänne oförenliga kristallformer, t. ex. svafvel, kalkspat, kol (diamant och grafit). -- 2) Bot. Se Pleomorfi.
Dimya, zool. Se Musseldjur.
Dina, patriarken Jakobs dotter med Lea. Hon blef kränkt af Sichem, Hamors son, och vållade derigenom, att hennes bröder Simeon och Levi öfverföllo samt dödade Sichem och hans män (1 Mose b. 34).
Källa: Project Runeberg ·
