Sida 211
Claudianus, Claudius
koppartråd sättes i rotation framför polerna till en stark hästskomagnet. Vid rotationen uppkomma i tråden elektriska strömmar, hvilka byta om riktning vid hvarje halft slag, som maskinen gör. Men genom en särskild apparat, den s. k. kommutatorn (se d. o.), omkastas hvarannan af dessa strömmar, så att ledningstråden utan afbrott genomgås af strömmar i en och samma led. På senare tider hafva dessa maskiner ansenligt förbättrats, och numera begagnas de äfven i telegrafien (se Elektrisk telegraf). R. R.
Clarke's river [klarks rivör] l. Clarke's fork, en af källfloderna till Columbia, i nordamerikanska territoriet Washington. Längd omkr. 600 kilom. (82 mil).
Clarkia Pursh, bot., växtslägte af nat. fam. Onagrarieae, kl. Octandria L., ordn. Monogynia. Dit höra C. pulchella Pursh och C. elegans Dougl., tvänne ettåriga örter från Kalifornien, hvilka odlas som prydnadsväxter på kalljord. De hafva vackra, tämligen stora blommor, med fyra, utspärrade, flikiga, hvita eller rödaktiga kronblad. Ldt.
Clarkson [klärksön], Thomas, en af Englands förste och förnämste kämpar mot slafveriet, f. 1760, vann redan 1785 vid universitetet i Cambridge pris för afhandlingen Anne liceat invitos in servitutem dare? (Är det rätt att göra menniskor till slafvar mot deras vilja?) och verkade sedermera hela sitt lif, i tal och skrift samt genom föreningars bildande, för slafhandelns och slafveriets afskaffande. Död 1846. Utom en mängd skrifter mot slafveriet utgaf C. Portraiture of quakerism (1806) och Memoirs of the private and public life of William Penn (1813). Jfr Slafveri.
Clary [klari], fransk köpman, som härstammade från Avignon, men sedermera var bosatt i Marseille och Genua. Under den franska revolutionens första tid samlade han en stor förmögenhet. Af hans döttrar blef Marie Julie (f. 1777, d. 1845) gift med Napoleon I:s äldre broder, Josef Bonaparte, sedermera konung af Spanien, och Eugénie Bernhardine Desirée (f. 1781, d. 1860) gift med general Bernadotte, sedermera konung Karl XIV Johan. En tredje dotter var gift med baron Antoine de Saint Joseph, maire i Marseille, och af hennes döttrar gifte sig den ena med ministern Decrès, den andra med marskalken Suchet. En broder till de bägge drottningarna fortsatte handelshusets rörelse. -- Till denna slägt, som ännu fortlefver i Frankrike, höra ock en grefve François C., hvilken 1841 vid det svenska hofvet mottogs såsom slägting och 1852 blef senator i Frankrike, samt Joachim Charles Napoléon C., hvilken blef senator 1852. H. W.
Clasen, Karl och Lorenz, tyska historiemålare, kusiner, båda födda 1812 i Düsseldorf, på hvars målareakademi de fingo sin utbildning under Schadows och Hildebrandts ledning. De hafva bägge gjort sig kända genom religiösa målningar, Lorenz dessutom genom Konrad II (i kejsaresalen i Frankfurt a. M.) och Germania på vakt vid Rhen (i rådhuset i Krefeld), efter hvilken oräkneliga efterbildningar gjordes under kriget 1870--71.
Classen, Johan Frederik von, dansk donator, generalmajor, f. 1725, d. 1792. Han hade stora egendomar på Falster, der han nitiskt verkade för böndernas väl. 1756 blef han egare af de då nyligen upprättade fabrikerna vid Frederiksvärk (kanongjuteri, krutqvarn, jernoch metallgjuteri m. fl.), hvilka han mycket utvidgade och förbättrade. I sitt testamente skänkte C. nästan hela sin förmögenhet till en fond, som skulle användas för främjande af vetenskaplighet, undervisning och arbetsamhet samt till hjelp åt nödställda. Utom de falsterska egendomarna eger denna fond, som kallas det "Classenska fideikommisset", en gård i Köpenhamn och ett kapital af 2 1/4 mill. kr. Dess årliga inkomster uppgå till 1/4 mill. kr. Fideikommisset underhåller bl. a. en landtbruksskola och ett barnhem, och omedelbart utanför Köpenhamn har det låtit uppföra en samling arbetarebostäder, hvilka för billigt pris uthyras till 350 familjer. -- I sitt testamente föreskref C., att hans betydliga boksamling skulle upplåtas till offentligt begagnande, samt anslog en årlig summa till dess vidmakthållande och förökande. Största delen af denna boksamling, som i sin helhet utgjorde omkr. 30,000 band, förnämligast naturvetenskapliga och nationalekonomiska skrifter, införlifvades 1867 med universitetsbiblioteket i Köpenhamn; de dithörande skrifterna i landthushållning skänktes samtidigt till "Den kongel. veterinär- og landbohöjskole". V. Ebg.
Classis (Portus Classis), i forntiden stad vid Adriatiska hafvet, nära Ravenna. På kejsar Augusti tid fans der en krigshamn, som kunde rymma 250 örlogsfartyg. 728 förstördes C. af Luitprand. En återstod af detsamma är den i 6:te årh. byggda kyrkan "San Apollinare in Classe".
Clathropteris Brongn., palteont., ett fossilt ormbunkslägte med stora, handlikt delade, nätådriga blad med rektangulära nervmaskor. Det upptäcktes först i sandstenen vid Hör i Skåne. Hittills är det funnet endast inom aflagringar hörande till keuperformationen, den raetiska formationen samt liasformationen. A. G. N.
Claude [klåd], vanligen kallad Claude de France, drottning af Frankrike, dotter af Ludvig XII och Anna af Bretagne, föddes 1499, var först bestämd till gemål åt Karl af Österrike (sedermera kejsar Karl V), men blef 1514 förmäld med Frans af Angouléme (sedermera Frans I). Som hemgift åt sin make medförde hon Bretagne, Blois, Coucy, Montfort, Etampes och Asti samt arfsanspråk på Milano. Drottning C. var ej begåfvad med någon fägring, men förstod att genom dygd och älskvärdhet vinna sin gemåls förtroende. Folket kallade henne "den goda drottningen". Hon dog 1524 i Blois.
Claude Gerard [klåd sjörar], pseudonym för romanförfattarinnan Aurora Lovisa Ljungstedt.
Claude Lorrain [klåd lårräng], fransk målare. Se Gellée.
Claudianus, Claudius, latinsk skald, f. i Alexandria, kom 395 e. Kr. till Rom och fann der en mäktig beskyddare i den bekante Stilicho, som skaffade honom flere ämbeten. Som
Källa: Project Runeberg ·
