Sida 140
Chelidonium majus
af hvilka den främsta är mycket framåtlutande. Alla masterna äro försedda med latinsegel, som vid storm utbytas mot smärre, fyrkantiga segel, hvilket i Frankrike gaf anledning till att chebecker försågos med polack-tackling (der hvarje mast är i ett trä) och fyrkantiga segel, så att de liknade skepp. De minsta örlogs-chebeckerna förde tolf större och mindre skjutpjeser; de största hade ända till fyratio sådana och en drägtighet af 3--4 hundra tons. -- Chebecker förekommo redan i 15:de årh., ehuru icke som krigsfartyg. I de svensk-ryska sjökrigen i slutet af 1700-talet deltogo många chebecker, synnerligast i ryska flottan. -- De svenska chebeckerna (se fig.) skilde sig till
sin konstruktion betydligt från medelhafs-chebeckerna. De förra förde fyra ganska grofva kanoner, två för och två akter, hvilka sköto öfver relingen. För rodd funnos tofter samt nio årtullar eller klykor på hvarje sida. R. N.
Check [tjäck], Eng. (jfr Fr. echec, Sv. schack), ett slags rutigt eller randigt tyg, som hufvudsakligen användes till sjömanskläder.
Check [tjäck], handelst., Eng., en på en bankir eller en bank ställd kassa-anvisning, som lyder antingen på innehafvaren eller order.
Cheddar-ost [tjäd-], ett slags sötmjölksost, som har sitt namn efter byn Cheddar i det engelska grefskapet Somersetshire.
Cheduba (Tscheduba), en England tillhörig, fruktbar ö i Bengaliska viken, vid Bortre Indiens vestkust. Omkr. 9,000 innev. C. har flere dyvulkaner.
Cheer [tjir], Eng. (Fr. chère, Sp. o. Port. cara), egentl. min, uppsyn; munterhet; bifallsrop.
Chef, Fr. (af Lat. caput, hufvud), öfverhufvud; befälhafvare, anförare; styresman (inom ett ämbetsverk, en handelsaffär, en fabrik o. s. v.). -- Milit. Vid svenska krigsmakten till lands nyttjas denna benämning om hvarje befälhafvare, t. ex. brigad-chef, regements-chef, kompani-chef, stabs-chef o. s. v. Inom svenska och norska flottorna förstås med chef den officer eller underofficer, som är befälhafvare på beväradt, obeväradt eller för kronans räkning förhyrdt fartyg. Chefen förer på fartygets stortopp eller (der mast ej finnes) på särskild flaggstång sitt befälstecken, hvilket för officer utgöres af örlogsvimpeln och för underofficer af en blå galjadett (se Flaggtafla). Om en person af högre rang, berättigad
att föra sitt befälstecken, finnes ombord, får dock ej fartygschefens befälstecken föras. -- I åtskilliga härar, t. ex. den preussiska, österrikiska m. fl., är benämningen chef liktydig med heders-chef och tillägges kungliga personer eller högre officerare, som upptagas vid ett regemente eller en motsvarande trupp-enhet. I franska benämningar förekommer chef i förening med ett annat ord för att utmärka den högste ledaren, t. ex. "general en chef". C. O. N. R. N.
Chef-d'oeuvre [sje-dövör], Fr., mästerverk.
Chefsfartyg, sjöv. 1) Ett fartyg, som förer högste befälhafvares, eskaderchefs eller afdelningschefs befälstecken. Jfr Chef. -- 2) En särskild, från skärgårdsflottans tid qvarstående klass af logementsfartyg för bataljonschefen och hans stab. O. E. G. N.
Cheiranthus L., bot., växtslägte af nat. fam. Cruciferae, kl. Tetradynamia L., ordn. Siliquosae. Det innefattar ett fåtal arter (örter och halfbuskar) från norra hemisferens tempererade land, bl. a. C. Cheiri L., den välbekanta lackviolen. Ingen krukväxt torde vara allmännare odlad än denna. Det är en omkr. 2--3 f. (59--89 centim.) hög halfbuske med lansettlika blad och guldgula, bruna eller violetta, enfärgade eller flammiga, enkla eller dubbla, välluktande blommor. Den förekommer vild i södra och mellersta Europa. -- Flere af detta slägtes arter växa i mängd på Greklands kuster och odlades ofta af de gamle. Romarna använde dem till sina blomsterkransar. De violfält (violaria), om hvilka Ovidius, Virgilius m. fl. tala, syfta på dithörande arter och på vinterlöfkojan; Matthiola incana. Dessa växter (jämte luktviolen, Viola odorata) innefattades af dem under namnet Viola. Ldt.
Chelard [sjölär], André Hippolyte Jean Baptiste, fransk kompositör, f. 1789, blef 1816 violinist vid stora operan i Paris och 1828 hofkapellmästare i München, dirigerade 1832--33 teater-orkestrar i London, blef 1836 direktör för hofkapellet i Weimar och pensionerades 1852. Död 1861. Han skref för Neapel operan La casa da vendere (1815), för Paris Macbeth (1827), för München Die Hermannsschlacht (1835) och dessutom flere andra operor samt kantater och sånger. Mindre originel än skicklig och erfaren, i stilen röjande en blandning af tyska och franska element, vann C. på sin tid väl ett ganska stort, men ej ett varaktigt erkännande. A. L.
Chelczic [-tsjik], Peter af, böhmisk skriftställare under 15:de årh. Se Böhmiska språket och literaturen.
Chelidonin, kem., en i växten Chelidonium majus förekommande, ej giftig alkaloid, som bildar färglösa, glänsande taflor. P. T. C.
Chelidonium majus, Svalört, bot., en mycket allmän, gulblommig ört af nat. fam. Papaveraceae, kl. Polyandria L. Den har liksom dess samslägtingar sin största märkvärdighet genom mjölksaften (här rödgul), hvars skarpa, frätande egenskaper gjort den mycket använd i folkmedicinen -- deraf namnet ref-ormgräs och skelört. Enligt folktron tillkomma dessa egenskaper i synnerhet den på kyrkogårdar växande örten, som tros uppsuga sitt gift från liken. I sammanhang
Källa: Project Runeberg ·
