Sida 321
Crillon, fransk adlig slägt
hade C. inhemtat en grundlig bildning. Denna i förening med hans godhet, snille och öfverlägsna umgängesgåfvor förvärfvade honom allas obegränsade aktning och tillgifvenhet. Voltaires tankar om honom äro ofvan antydda. En ännu mer entusiastisk beundrare fick han i Marmontel, hvars bekantskap han gjorde i den vittra madame Geoftrins aftoncirklar. Med Turgot och Nécker stod han i nära förbindelse; han idkade ett lärorikt umgänge med d'Alembert och Buffon, och någon gång lär det händt, att Grétry, medan han hade en komposition under arbete, profspelade hos den svenske ministern. Om C:s välgörenhet mot nödställde resande landsmän vittnar mången ädel handling. Under hans vistelse i Paris utskickades till honom den unge Lidner, och fastän dennes dåliga vanor befunnos vara oförbätterliga, förtjenar det ihågkommas, att den skald, som sedermera skref "Spastaras död", en tid (1781--82) vistades i C:s hus och der hade tillfälle att odla sin smak. -- C. dog d. 30 Okt. 1785 i Stockholm. År 1797 skref Franzén sin berömda "Sång öfver grefve Gustaf Filip Creutz", och 1835 lät Svenska akademien prägla en minnespenning öfver C. -- Se vidare Franzén, "Minne öfver grefve Gustaf Filip Creutz" (Sv. akad:s handl. XVI, 1836), Atterbom, "Svenska siare och skalder" (III bd, 2:dra uppl. 1862), och B. E. Malmström, "Grunddragen af svenska vitterhetens historia" (I, 1866).
Creux-de-Champs [krö-dö-sjang], vacker dal i schweiziska kantonen Vaud.
Creux-du-Vent [krö-dy-vang], berg i schweiziska kantonen Neuchâtel. 1,465 m. (4,934 f.) högt. Ett stycke nedanför toppen finnes en kittellik fördjupning, som vid vissa tider fylles af hvita dunstmassor.
Creuz [kreuds], Cabo de, Spaniens östligaste udde, ett utsprång af Pyrenéerna i prov. Gerona (Katalonien).
Creuzé de Lesser [kröse dö lässe], Auguste François, fransk skald, f. 1771, d. 1839, gjorde sig först känd genom Le seau enlevé (1796, 3:dje uppl. 1801), som var en imitation af Alessandro Tassonis "La secchia rapita". Bland hans öfriga verk må nämnas: Les chevaliers de la table ronde (1812) och Amadis de Gaule (1813) (jfr Amadisromaner) samt komedierna Monsieur des Chalumeaux (1806; "Herr des Chalumeaux", 1808), Le secret du ménage (1811; "De gifta eller Missvårda ej behagen", 1832) och Le nouveau seigneur de village (1813; "Den nye egendomsherren", 1818; i ny öfversättning af F. A. Dahlgren 1861). I åtskilliga af sina teaterstycken hade C. andra författare till medarbetare.
Creuzer [kröjtser], Georg Friedrich, tysk filolog och fornforskare, f. 1771 i Marburg, d. 1858, blef 1802 professor i sin födelsestad och 1804 i Heidelberg, der han 1807 grundade ett filologiskt seminarium och 1808 tidskriften "Heidelberger jahrbücher". 1848 nedlade han såsom emeritus sitt ämbete. C:s förnämsta arbete är Symbolik und mythologie der alten völker, besonders der griechen (1810--12; 3:dje uppl. 1836--43), hvilket på grund af de deri framträdande synkretistiska åsigterna framkallade en
liflig polemik mellan C. å ena sidan och G. Hermann, Voss, Lobeck, Pott m. fl. å den andra. Bland hans upplagor af klassiska författare intager Plotini "Opera omnia" (1835) ett framstående rum. Af C:s öfriga skrifter äro de vigtigare sammanförda i hans Deutsche schriften (1837--54) och i Opuscula selecta (1854).
Creuzot, Le [lö kröså], stad i franska depart. Saune-et-Loire. Se Creusot.
Crewe [kru], stad i det engelska grefskapet Chester. Omkr. 18,000 innev. Stora verkstäder för jernvägsmateriel.
Crevola d'Ossola, by i den italienska prov. Novara, vid ingången till Vedrodalen, der vägarna från Simplon, Mont Gries och S:t Gotthard skära hvarandra.
Crex, zool. Se Knarrslägtet.
Cricetus, zool. Se Hamsterslägtet.
Crichton [kräjtön], James, med binamnet "the admirable" (den beundransvärde), engelsk lärd, f. 1560 i Skotland, blef uppfostrad jämte prins Jakob (sedermera Jakob I) af den lärde Buchanan. Det påstås, att han vid tjugo års ålder talade och skref tio olika språk samt derjämte var sin tids ypperste man i ridderliga idrotter. Under sina vidsträckta resor utmanade han flere bland samtidens lärdaste män till vetenskapliga disputationer och vann alltid segern. Sedan han i tvekamp dödat Italiens farligaste stråtröfvare, blef han guvernör för hertigens af Mantua son, Vincenzo di Gonzaga, en oregerlig sälle, af hvilken han blef fegt lönmördad 1582.
Cricket, ett engelskt bållspel. Utförliga regler finnas för detta spel, det allmännaste och mest omtyckta i hela England. I Göteborg har i några år funnits en "Anglo-swedish cricket-club".
Crillon [krijång], fransk adlig slägt, en gren af den piemontesiska ätten Balbes, inkom i Frankrike på 1400-talet och bar sitt namn efter godset C. i depart. Vaucluse. Ätten fick 1725 hertiglig värdighet och utdog 1870. -- 1) Louis de Balbes de Berton de C., kallad "Le brave" (den tappre), krigshjelte, f. 1541 i Provence, tog sig namnet C. och gaf det en sådan glans, att äfven hans slägtingar upptogo det. Han tjenade först under Frans af Guise, sin tids berömdaste general, och aflade glänsande tapperhetsprof vid Calais' eröfring från engelsmännen (1558). I de 1562 uppblossande hugenottkrigen var han hofvets anhängare. 1570 lemnade han Frankrike för att i egenskap af maltes-riddare kämpa mot turkarna och tog en lysande del i sjöslaget vid Lepanto (1571). Bartolomeinattens grymheter (1572) gillade han icke. 1573 följde han Henrik III till Polen och stod efter bägges återkomst till Frankrike (1574) troget på denne konungs sida mot hugenotterna och den af guiserna ledda ligan, men visade med afsky ifrån sig Henriks uppdrag att mörda hertigen af Guise. Efter Henrik III:s död (1589) kämpade han för Henrik IV och var äfven denne konungs vän. Död 1615. C. var sin tids Bayard; Henrik IV kallade honom "den tappre bland de tappre". -- 2) Louis, hertig af C., krigare, f. 1718, kämpade, i fransk tjenst, 1733 i Italien och 1742 i Tyskland samt blef under sjuåriga kriget (1756--63)
Källa: Project Runeberg ·
