Sida 637
Disputation
utgör den totala dispersionen, till skilnad från partiella dispersioner, d. v. s. vinklarna mellan andra strålar, som genomgått prismat, t. ex. mellan den gröna och den röda, mellan den gula och den blåa, o. s. v. Den totala dispersionen beror dels på skilnaden mellan de yttersta strålarnas brytningsexponenter och dels på infallsvinkeln. Under lika infallsvinkel mot prismer med lika stor brytande vinkel, men af olika ämnen, är dispersionen proportionel mot skilnaden mellan brytningsexponenterna, och hos ett och samma prisma tillväxer dispersionen med infallsvinkeln. Hela spridningen, d. v. s. vinkeln mellan de yttersta färgstrålarna, står till den vinkel, som medelstrålen (vanligen motsvarande linien E i spektrum) blifvit bruten från sin ursprungliga riktning, i ett konstant förhållande, som kallas ämnets spridningsförmåga. Om man sålunda t. ex. af kronglas och flintglas förfärdigar prismer och ställer så till att den stråle, som befinner sig i prismats midt, är lika starkt bruten i båda, så blir dock vinkeln mellan de yttersta strålarna och till följd deraf spektrets längd högst olika, i det flintglaset har en betydligt större spridningsförmåga än kronglaset. Spridningsförmågorna hos flintglas n:o 13, kronglas n:o 9 och vatten äro resp. 0,067, 0,039 och 0,038. Jfr Anomal dispersion. L. A. F.
Dispondé (Lat. dispondeus, af Grek. dis, dubbelt, och spondeios, se Spondé), metr., en af två spondéer bestående versfot (--, --).
Disponenda, Lat. (af disonere, ordna, anordna), kallas i bokhandeln till försäljning mottagna, men ej sålda böcker, som derför stå till förläggarens förfogande.
Disponent (af Lat. disponere, ordna, anordna), förvaltare, med fullmakt försedd ställföreträdare för bolag.
Disponera (af Lat. disponere), ordna, anordna; förordna; ombesörja; förfoga öfver. -- Disponerad, hågad, böjd, stämd (för någonting).
Disponibel (Fr. disponible, af Lat. disponere, ordna, anordna), som står till någons förfogande. -- Disponibilitet, det tillstånd, i hvilket vissa ämbets- och tjenstemän (militärer och diplomater) befinna sig, då de äro fritagna från tjenstgöring, men hafva skyldighet att, i händelse af behof, åter inträda i densamma.
Disposition (Lat. dispositio), anordning, mått och steg; förfogande; sinnesstämning. -- 1. Musikt. Inrättningen af ett tonstycke; sammansättningen af stämmorna i ett orgelverk; beskaffenheten af en sångröst. -- 2. Retor. Fördelningen och inordningen af materialet för ett literärt arbete (afhandling, uppsats, tal o. s. v.). -- 3. Krigsv. Sammanfattningen af de anordningar en befälhafvare vidtager för att utföra en marsch, inleda och utkämpa en strid o. s. v. Jfr Position.
Disproportion (Med. Lat. disproportio), missförhållande. Jfr Proportion.
Disputa (La disputa del sacramento), Ital., "nattvardsstriden", det vanliga, men oegentliga namnet på en af Rafaels vatikanska fresker, hvilken framställer Teologien.
Disputabel (Fr. disputable, Lat. disputabilis), som kan omtvistas, obevisad. Jfr Odisputabel.
Disputant (jfr Disputera), en som deltager i en (offentlig) disputationsakt, företrädesvis en som offentligen försvarar en tes eller en afhandling. Jfr Disputator.
Disputation (Lat. disputatio, af disputare, hafva olika åsigter, utbyta meningar), meningsutbyte, lärd strid, företrädesvis om offentliga meningsutbyten angående en för vinnande af ’lärdomsgrad eller erhållande af lärarebefattaning eller för pastoralexamen utgifven vetenskaplig skrift. Disputationer hållas vid vissa läroanstalter (universitet, allmänna läroverk o. s. v.) samt inför domkapitlen. -- Redan i universitetens äldsta tid (1100- och 1200-talen) utgjorde disputationerna -- hvilka länge fingo sitt förnämsta innehåll från striderna mellan skolastiker och humanister -- de förnämsta lifsyttringarna vid nämnda lärdomssäten. Med universitetsinstitutionen kom äfven disputationsväsendet till Sverige, och det stod här i flor, långt innan konstitutionerna lagbestämt dess former. I Johannes Rudbeckii konstitutioner af år 1606 för Upsala universitet (de äldsta kända, hvilka likväl aldrig vunno offentlig sanktion) var stadgadt, att disputationer skulle hållas kl. 7--10 f. m. om lördagarna, på hvilka dagar inga föreläsningar höllos. De teser, som skulle blifva föremål för ordskifte, borde åtta dagar före anslåendet uppvisas för dekanus, och denne måste sjelf vara närvarande vid ventilationen för att tillse, att allt gingo rätt till och att god ordning iakttoges. Ingen fick utan laga förfall undandraga sig att vara opponont eller respondent. De studerande skulle tillhållas att infinna sig, och de frånvarandes namn borde antecknas. Praeses fick ej göra några bittra utfall mot opponenterna eller med öfverdrifven skärpa bemöta deras anmärkningar. I samma urkund ålades det professorerna att disputera två gånger om året. Enligt konstitutionerna för Upsala af år 1655 och för Lund af år 1666 (hvilka i hufvudsak stämma öfverens) skulle hvarje professor åtminstone en gång om året författa och offentligen ventilera en disputation. Inga andra än professorer och de, som vunnit någon akademisk grad, egde rätt att "presidera för" afhandlingar. Öfriga disputanter måste ställa sig såsom respondenter under professorers eller magistrars (doktorers) presidium. Sex dagar före ventilationen skulle disputationen anslås och exemplar utdelas (det senare skedde vanligen i kyrkan efter gudstjenstens slut). Praeses öppnade disputationsakten med ett kort tal, och derefter framställde opponenterna sina anmärkningar. Hela akten fick ej räcka mer än fyra timmar. Jämte offentliga disputationer voro äfven, till ungdomens utbildning, enskilda disputationsöfningar anordnade, och det ålåg dekanus att öfvervaka dem. Teserna vid dessa öfningar voro stundom författade af praeses eller respondens, stundom (och oftast) hemtade ur någon godkänd författare. Endast i fall de voro författade af en professor, var det tillåtet att trycka dem. För att vinna promotion inom någon fakultet måste kandidaterna, efter forutgången disputation "pro exercitio" (för öfnings skull), "disputera pro gradu". Gradualdisputationerna utmärkte sig för en synnerlig högtidlighet. Rektor skulle der infinna sig i
Källa: Project Runeberg ·
