Sida 779
Dufvenäs
ihåliga träd, t. ex. ekar. Lätet består i ett kort "hu", hvilket ofta upprepas. Nära 35 centim. (11,8 tum) lång är klippdufvan, C. livia, hvilken har bakryggen hvit, men för öfrigt liknar den förra. Hon är blott en enda gång funnen i Sverige, i Bohus län, men förekommer i mängd på några smärre klippöar vid Norges vestra kust, 1--2 mil n. om Stavanger, der hon häckar i klipphålor och bergskrefvor utmed hafskusten. Allmän är hon också utmed kusten af Skotland, på Färöarna och i Medelhafstrakterna. I Egypten bebor denna fogel icke sällan öfre delen eller tornen på husen i åtskilliga byar. Klippdufvan utgör stammen för tamdufvan med alla dess många varieteter, bland hvilka den s. k. brefdufvan (jfr Dufpost) är den märkligaste. För att öfverföra skriftliga budskap från en ort till en annan flyttas denna dufva från hemmet till den ort, hvarifrån brefvet skall skickas. När hon der blifvit lössläppt, stiger hon straxt högt upp och beskrifver flere kretsar i luften, men styr derefter i rät linie kosan hemåt. Såsom bevis på hennes snabbhet kan nämnas, att en dufva tillryggalade den öfver 139 kilom. (18,7 mil) långa vägen från Paris till Liége på 3 1/4 timme, d. v. s. nära 12 m. (40,4 f.) i sekunden, och att en annan gjorde färden från London till Liége på kortare tid än sex timmar, med en fart af öfver 19 m. (64 f.) i sekunden. Den största af de i Sverige förekommande dufvorna är ringdufvan, C. palumbus, 42 centim. (14 tum) lång. Från de föregående skiljer denna art sig derigenom att vingarna utvändigt, nära främre kanten, hafva en hvit fläck. Ringdufvan häckar allmänt i våra barrskogar ända upp i Jämtland och Ångermanland samt bygger på grenar ett öppet, konstlöst bo. Hennes läte kan uttryckas ungefär med "rukuku kuku". Betydligt mindre är turtur-dufvan, C. turtur, 27 centim. (9 tum) lång. Stjertens sidopennor äro hos denna art hvita i spetsen, och bröstets nedre del är hvitaktig. Turtur-dufvan häckar årligen, efter hvad det påstås, i östra Skåne och har i spridda exemplar, t. o. m. i ungdrägt, anträffats än här och än der i landet, ända upp i Lappland. För öfrigt träffas hon i större delen af Europa och i Asien. Hon är den behagligaste, sirligaste och näpnaste bland alla dufvor. Hennes milda kuttrande "turr turr" innebär någonting på samma gång ljuft smekande och vemodigt klagande. Jfr Duffoglar och Flyttdufvan. J. G. T.
Dufva, sjöv., i motsjö göra häftiga rörelser med främre delen (om fartyg). Orsaken till sådana rörelser (dufningar, eller oftare: stampningar) är merendels att stora tyngder äro placerade i fören. Jfr Gräfva, Stampa och Sätta. R. N.
Dufva. 1. Zool. Se Duffoglar och Dufslägtet. -- 2. Nord. mytol. En af Äges och Råns döttrar. Se Äges döttrar.
Dufva, Alfred Vilhelm, jurist och riksdagsman, föddes i Stockholm d. 6 Okt. 1825, blef 1843 student i Upsala och aflade 1847 examina för inträde i rättegångsoch räkenskapsverken. 1851 blef han extra fiskal i Svea hofrätt och 1852 vice häradshöfding, var 1853--56 adjungerad ledamot i nämnda hofrätt och blef 1855
ordinarie fiskal, från hvilken befattning han på begäran erhöll afsked 1856. Hos justitieombudsmannen Theorell skötte han sekreteraretjensten under en del af året 1853 äfvensom under ämbetsresorna 1849 och 1853, och under riksdagen 1853--54 var han notarie i borgareståndet. 1855 blef han tjensteman i försäkringsaktiebolaget "Skandia", hvarest han 1856--61 var vice direktör och 1861--69 verkställande direktör. 1848--64 utöfvade han derjämte en betydande sakförareverksamhet. Från d. 12 Okt. 1869 till d. 13 Mars 1870 var D. redaktör af "Aftonbladet". Under riksdagen 1859--60 var han sekreterare i Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, och 1865 blef han, såsom representant för Stockholm, medlem af borgareståndet, hvilket under riksdagens lopp valde honom till fullmäktig i Riksgäldskontoret. 1870--72 var han (för Stockholm) ledamot af Andra kammaren, och från 1870 har han varit en af riksdagens fullmäktige i Riksbanken, af hvilka han sedan årligen valts till deputerad för den inre förvaltningen. 1872 utsågs han af Kristianstads läns landsting till ledamot af Första kammaren, hvilken plats han afsade sig efter 1879 års riksdag. 1872 väckte han vid riksdagen motion om rätt för Karolinska institutet att anställa medicine kandidatexamen. En ganska stor uppmärksamhet väckte D:s uppträdande i den vid samma års riksdag väckta frågan om mantalspenningarnas borttagande. D. förfäktade dervid den åsigten att riksdagen kan utan K. M:ts bifall minska eller indraga ordinarie statsinkomster samt att en sådan fråga, om kamrarna stanna i olika beslut, ej skall förfalla, utan afgöras medelst gemensam votering. 1858--66 var D. ledamot af direktionen öfver Stockholms stads sparbank, 1863--67 stadsfullmäktig i Stockholm, och 1864--66 kyrkofullmäktig derstädes. 1862 blef han medlem af direktionen för Stockholms hypotekskassa, och 1873 ordförande i styrelsen för apoteksprivilegiernas amorteringsfond. På de många områden, der D. varit verksam, har han ådagalagt mycken kraft och duglighet. Särskildt på Riksbankens styrelse och förvaltning har han utöfvat ett väsentligt inflytande. I nämnda inrättning hafva sedan 1870 en mängd organisationsåtgärder vidtagits, af hvilka de flesta torde hafva tillkommit på hans initiativ eller blifvit genomförda under hans medverkan. Bland dessa åtgärder må nämnas, att styrelsen och förvaltningen flyttats från bankens tjenstemän till den egentliga styrelsen (fullmäktige), i sammanhang hvarmed de många kontoren, hvart och ett med en tjensteman såsom nästan sjelfständig chef, blifvit afskaffade, vidare att kommissionsanstalter inrättats vid såväl hufvudkontoret i Stockholm som afdelningskontoren i orterna, hvarigenom det kommissionsväsende, som tjenstemännen enskildt utöfvade, alldeles upphäfts, samt att ett afdelningskontor blifvit upprättadt på Norrmalm i Stockholm.
Dufvenäs l. Dufnäs, ett halft mantal frälse i Siklaö församling af Stockholms län, nära en mil från Stockholm, vid södra inloppet till Skurusund. Den stundom förekommande uppgiften att ett slag stod vid D. 1517 mellan Kristian II och Sten Sture d. y. är icke riktig. Nämnda år
Källa: Project Runeberg ·
