Sida 653
Djupplöjning l. Rajolering, landtbr., åkerjordens plöjning till så stort djup, att en del af alfven föres upp i dagen
aflidit, begrafves hans lik (eljest brännas liken), och dessa helgons grafvar, de s. k. samadh, besökas flitigt af pilgrimer.
Djohor (Dschohor), litet malajiskt furstendöme i sydöstra delen af halfön Malacka.
Djokdjokerta. 1. Nederländskt residentskap i södra delen af Java. Arealen omkr. 12,000 qv.-kilom. (218 qv.-mil). Omkr. 350,000 innev. Landet är småkulligt och fruktbart. Till namnet lyder det under en sultan, men den verkliga makten ligger i den nederländske guvernörens händer. -- 2. Hufvudstad i nämnda residentskap, vid floden Upak. Omkr. 50,000 innev.
Djolaffer l. Jolaffer (Voloffer), ett i vestra Afrika, mellan Senegal och Gambia, boende negerfolk, som förut beherskades af en enda regent, men nu är splittradt i flere stammar. Utom den svarta färgen hafva djolafferna föga gemensamt med negertypen. De anses vara bland de vackraste bland Afrikas folkslag, utmärka sig framför andra negerstammar genom sina själsförmögenheter och bekänna sig till islam. Slafhandeln har upphört. Gummi, elfenben, indigo och jordnötter utföras. Djolaffernas land är indeladt i sex riken: Ualo, Dimar, Cayor, Baol, Sin och Salum, alla mer eller mindre beroende af fransmännen. Omkr. 82,600 qv.-kilom. (1,500 qv.-mil).
Djoliba (Joliba), namn på Nigerfloden under dess öfre lopp. Se Niger.
Djonk l. Dsjunk, sjöv., namn på ett slags kinesiska fartyg. Se Junk.
Djudi (Dsjudi), berg i turkiska paschalikatet Van (Kurdistan), s. om sjön Van. Enligt Koran var det på detta berg, som Noaks ark stannade. På toppen finnes en moské.
Djulö, Stora D., gammalt säteri i Stora Malms socken, Oppunda härad, Södermanlands län, vid Djulö-sjön. 11 3/4 mtl (med underlydande). Qvarn, såg och tegelbruk. Detta gods kom i 18:de årh. till ätten Uggla och eges f. n. (1880) af f. d. kaptenen E. F. A. von Post.
Djuma är i den turkiska kalendern fredagens namn. Emedan profetens flykt inträffade på en fredag, helighålles djuma i österlanden ungefär på samma sätt som söndagen i vesterlanden.
Djumna, biflod till Ganges. Se Djamna.
Djungel l. Djungl (Hind. Djangal). Ursprungligen betecknar detta ord ett slags i Ostindien förekommande gräs, men användes numera som namn på sträckor af ouppodladt land, bevuxna med sådant gräs.
Djupafors, ett i Ronnebyån beläget vattenfall, omkring en fjerdedels mil från Ronneby. Något ofvanför egendomen Djupadal, känd för sitt natursköna läge, flyter ån fram genom en i berget bildad remna af 6 f. (1,8 m.) bredd, 90 f. (27 m.) längd och 30--40 f. (9--12m.) djup samt med lodräta, alldeles jämna väggar. Efter att hafva flutit fram genom denna remna bildar vattenmassan ett fall, som, innan vattnet 1869 leddes åt sidan för en i närheten då anlagd trämassefabriks behof, var mycket storartadt.
Djupborrningsmaskiner, bergsv. Se Borrmaskiner.
Djupbrytning, bergsv., tillgodogörandet af en malmtillgång medelst underjordiskt arbete, i
motsats till dagbrytning. Djupbrytningen kan vara: a) pallbrytning med öppna rum, b) takbrytning med öppna rum, c) takbrytning med igensättning, d) tvärbrytning, e) väggbrytning med igensättning eller f) ort- och pelarebrytning med eller utan igensättning. Djupbrytning användes numera vid alla svenska gruffält utom Taberg i Småland. Th. N-m.
Djupedal, fordom kapell, beläget på en äng i skogen Käglan i Ödeby socken i Nerike. Det tyckes hafva varit ett bönehus för resande, som färdades öfver den fordom vidsträckta och farliga skogen. Nu återstå endast grundmurar.
Djupgående, skeppsb. Det vertikala djupet från vattenytan ned till ett fartygs understa punkt kallas fartygets djupgående. Djupgåendet angifves af den s. k. åmningen, hvilken består af siffror, uppsatta på eller inhuggna i stäfvarna. Dessa siffror, som vanligast äro romerska och af jämnt en half fots höjd, sättas på stäfvarna så, att deras underkanter inträffa just på det antal fot öfver kölens underkant, som angifves af siffrorna. Siffrornas underkanter angifva således djupgåenden af hela fot, och deras öfverkanter djupgåenden af halfva fot. Oftast ligger ett fartyg djupare akter än för, och man säger då, att det har styrlastighet. Styrlastigheten angifves af skilnaden mellan djupgåendena akter och för. Om fartyget ligger lika djupt både akter och för, säger man, att det ligger "på jämn köl", och om det, såsom någon gång händer, ligger djupare för än akter, säger man, att det ligger "på näsan". -- Då för ett fartyg endast ett djupgående angifves, bör detta vara det största. Är kölen rät, uppgifves vanligen för fullständighets skull djupgåendet både akter och för. J. G. B.
Djupkultur, landtbr., åkerjordens bearbetning till så stort djup, att äfven de under matjorden befintliga lagren (alfven) deraf beröras. Matjorden på våra odlade fält har i allmänhet ett djup af omkr. 3--6 tum (9--18 decim.). Men många åkerbruksväxter, särskildt rotfrukterna och klöfvern, sträfva med sina rötter vida djupare, och i samma mån som de i detta afseende få följa sin natur, kan odlaren -- om han i öfrigt sköter sig rätt -- hoppas på rikare skördar. Man bör derför söka att efter hand fördjupa jorden och på det sättet göra det växtnäringsförråd, som finnes i alfven, tillgängligt för växtrötterna. Detta kan ske dels derigenom att man medelst alfluckring (se Alfluckrare) gör alfven -- utan att rubba dess läge i förhållande till matjorden -- tillgänglig för luftens inverkan och dels derigenom att man medelst djupplöjning (rajolering) bringar en del af alfven upp i dagen.
Djuplod, sjöv. Se Lod.
Djuplodning, sjöv. Se Lodning.
Djupplöjning l. Rajolering, landtbr., åkerjordens plöjning till så stort djup, att en del af alfven föres upp i dagen (jfr Djupkultur). Å djup och kraftig alluvialjord, der alfven städse är bemängd med organiska lemningar, medför en på hösten företagen djupplöjning alltid stort gagn. Genomverkad af luften samt af vinterns frost och tö, blir den upplöjda alfven af lika stor bördighet som den gamla åkerjorden. Vanlig åkerjord måste vid djupplöjning behandlas
Källa: Project Runeberg ·
