Sida 300
Costarica
långt derefter skildes hon från sin man, blef konungens erkända frilla och antog namnet von C. 1706 upphöjde kejsar Josef I henne till riksgrefvinna. I nio år förstod hon att hålla sin kunglige älskare fjättrad vid sig och begagnade sig af sitt välde öfver honom för att tillfredsställa sin gränslösa hersklystnad. Denna lidelse och hennes svartsjuka (på grefvinnan Dönhoff) medförde 1712 hennes fall. 1716 blef hon, på grund af förgripliga yttranden mot August II, insatt på Stolpens fästning, der hon dog 1765. Skötsel af en trädgårdstäppa och läsning af fransk literatur utgjorde hennes enda förströelse under den långa fångenskapen.
Cosenza (Lat. Cosentia). 1. Provins i södra delen af Italien (Kalabrien), vid Taranto-viken. Det kallades till 1871 Calabria citeriore. 7,358 qv.-kilom. (133,6 qv.-mil). 453,618 innev. (1876). Högsta berget är Monte Polino, 2,416 m. (8,134 f.). Provinsen är väl bevattnad. De förnämsta produkterna äro spanmål, olja och vin. Ypperlig hästafvel. -- 2. Stad och hufvudort i nämnda provins. Omkr. 16,000 innev. Ärkebiskopssäte. Präktig domkyrka. Fabrikation af fajans samt jern- och stålvaror. Handel med vin och siden. Der dog 410 vestgoternas konung Alarik.
Cosinus (förkortn. af Lat. complementi sinus, tilläggets l. komplementets sinus), trigonom., en af de trigonometriska funktionerna. Se Trigonometri.
Cosmas af Prag, Böhmens äldste historieskrifvare, f. 1045, d. 1125, var flere af Prags biskopar följaktig på deras resor till utländska hof och blef slutligen domherre i Prag. Han skref ett Chronicon bohemorum (tryckt första gången 1602 och i "Fontes rerum bohemicarum" 1874), hvilket omfattar Böhmens historia till författarens dödsår. Det är mycket omständligt och vittnar om C:s sanningskärlek.
Cosmaterna, medlemmarna af en under 1300-talet i Rom verksam konstnärsfamilj, Cosma, som på den plastiska omamentikens område gjorde början till en renaissance. Deras arkitektonisk-dekorativa arbeten (dörrinfattningar, biskopsstolar, mosaikgolf, gesimser, grafvårdar m. m.) visa nämligen studium och fri efterbildning af antikens motiv. Utmärkta alster af deras konstskicklighet finnas i domkyrkorna i Cività Castellana och Orvieto samt i de romerska kyrkorna S. Maria maggiore, S. M. sopra Minerva, S. M. in Arcaceli m. fl.
Cosne [kån], stad i franska depart. Nièvre (Nivernais), vid Loire. Omkr, 6,500 innev. Jernindustri.
Coss (af Ital. cosa, ting) var länge benämningen på algebra. -- Cossist, en i algebra kunnig person. -- Cossiska tal var hos de gamle algebra-författarna liktydigt med potenser och rötter. De till betecknande af sådana storheter använda symbolerna kallades cossiska tecken.
Cossa, Pietro, italiensk skald, f. 1834, lärare uti italienska literaturen vid en teknisk högskola i Rom, har utgifvit dramat Nerone artista (1871), som utmärker sig genom många verkligt poetiska och dramatiskt effektfulla scener, tragedien Mario e i cimbri (1862), dramat Puschin (1869),
tragedien Sordello (1872), dramat Beethoven (1872), tragedien Monaldeschi (1874), komedien Plauto ed il suo secolo (1875), tragedien Cola di Rienzi (s. å.) samt dramerna Messalina (s. å.) och Giuliano Apostata (1877).
Cossé, fransk adlig slägt. Se Brissac.
Cossell, A. C., en af konung August II:s älskarinnor. Se Cosel.
Cossist, Cossiska tal och Cossiska tecken. Se Coss.
Cossus, zool. Se Ved-borrare.
Cosswa, Mikaël, militär. Se Anckarsvärd 1.
Costa, Lorenzo, italiensk målare från Ferrara, f. omkr. 1455, d. 1535. I Bologna, der han kom i beröring med och tog intryck af Francia, finnas hans förnämsta verk (fresker och oljemålningar), hvilka utmärka sig genom sund realism och omsorgsfull behandling af landskapet. Hans skola räknade ett betydande an tal lärjungar.
Costa, Paolo, italiensk skriftställare, f. 1771, d. 1836, innehade efter hvarandra lärareplatser vid universiteten i Treviso, Bologna och Korfu. Han var uti Italien den mest betydande kämpen emot den romantiska skolan och deltog i revisionen af den stora "Diccionario della Crusca" (1819--20). Hans samlade arbeten utgåfvos första gången 1825.
Costa, Michele, italiensk musiker, f. 1804, utbildades i Neapels konscrvatorium och begaf sig 1828 till Englands hufvudstad, hvarest han ännu (1879) lefver såsom kapellmästare. Han åtnjuter anseende i synnerhet såsom utmärkt dirigent. Genom sina rastlösa bemödanden kallade han till lif de stora andliga konserterna i Exeter hall i London. För öfrigt har han under flere år anfört de filharmoniska konserterna äfvensom de flesta engelska musikfesterna. Bland hans kompositioner må nämnas operan Don Carlos och oratoriet Eli. A. L.
Costa Cabral, Antonio Bernardo da, grefve af Thomar, portugisisk statsman. Se Cabral.
Costanzo, Angelo di, italiensk skald och historieskrifvare, f. 1507, d. 1591. Han är mest berömd genom sin Storie del regno di Napoli (1572; många gånger omtryckt), som innefattar Neapels historia 1250--1489. C. anses äfven såsom en af Italiens förnämste sonnettförfattare. Hans Rime utgåfvos samlade första gången 1709. Under reaktionen mot marinismens svulstiga och onaturliga stil tog man sin tillflykt till honom såsom en representant för den ädlare smaken.
Costarica, Sp. ("Den rika kusten"), republik i Central-Amerika, mellan 8° och 11° 11' n. br. samt 82° 40' och 85° 40' v. lgd (fr. Gr.). Det begränsas i s. ö. af Panama, i n. v. af Karaibiska hafvet, i v. och s. v. af Stilla oceanen, i n. af Nicaragua. Arealen 55,669 qv.-kilom. (1,112 qv.-mil). Omkr. 185,000 innev, (deraf 5,000 civiliserade och 10,000--12,000 vilda indianer, 1,200 negrer och 600 kineser). Landet genomstrykes på längden af flere parallelkedjor, mellan hvilka befinna sig vidsträckta högland och dalar. Medelhöjden är 1,700 m. (5,730 f). Stilla hafvet gör åtskilliga inskärningar, men de flacka kusterna vid Karaibiska hafvet sakna sådana. De största vattendragen äro Rio grande
Källa: Project Runeberg ·
