Sida 53
Cathcart. 1. William Shaw, earl of C.
ett trekantigt segel af bastmattor, hvilket på afstånd ger den utseende af en boj. Rodret utgöres af en planka, som står lodrät och i förening med afdriftens inflytande, styr farkosten endast genom att mer eller mindre nedsänkas i vattnet. I de svåra bränningarna på kusten äro dessa farkoster särdeles lämpliga. -- 2:o) Namn på flytande förstörelse-maskiner, som af engelsmännen konstruerades för att antända Napoleons Boulogne-flottilj. Dessa maskiner bestodo af 6,2 m. (21 f.) långa och 9,6 decim. (3 1/4 f.) breda kistor, som byggdes af plankor, voro något kilformiga mot ändarna samt utanpå kläddes med blyplåtar och ytterst med segelduk, öfverdragen med beck. Utom så mycket ballast, att öfverkanten låg något öfver vattenytan, funnos i kistan omkr. 40 ctr (1,700 kilogr.) krut och an dra bränbara ämnen samt ett urverk, med en fjäder, som 6--10 minuter efter dess igångsättande aftryckte ett lås, hvarvid antändning skedde och kistan sprang i luften. Denna s. k. brand-catamaran l. coffin (likkista) hade hvarken mast eller segel och bogserades till närheten af sin bestämmelseort, hvarefter den släpptes, för att genom ström och vind drifva ned på fiendens fartyg. I dess ena ände fans ett tåg med en dragg, som genom kork hölls flytande. Då catamaranen kom på bogen af ett fartyg, skulle draggen haka sig fast vid dettas ankartåg och catamaranen af strömmen svängas långs sidan af fartyget. Dessa förstörelseverktyg visade sig emellertid vara lika otjenliga för sitt ändamål som invecklade i sin sammansättning och dessutom dyrbara. R. N.
Catamarca. 1. Stat i nordvestra delen af Argentinska republiken. Omkring 109,250 qv.-kilom. (1,788 qv.-mil). 79,962 innev. (1869). Landet är bergigt. Rikedom finnes på guld och koppar, men bergsbruket är det oaktadt obetydligt; samma förhållande är det med industrien. -- 2. Hufvudstad i nämnda stat. Omkr. 8,000 innev. Universitet.
Catanea, provins och stad, på Sicilien. Se Catania.
Cataneo, Danese, italiensk konstnär. Se Cattaneo.
Catania (Catanea). 1. Provins på Sicilien. 5,102 qv.-kilom. (91,9 qv.-mil). 495,415 innev. (1871). -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid foten af Etna och vid hafvet. 83,496 innev. (1872). Arkebiskopssäte. Universitet (sedan 1445). Benediktin-klostret derstädes är ett af de största och praktfullaste i verlden. På ett af torgen, den s. k. "Elefant-platsen", fins en i lava huggen elefant, som uppbär en obelisk af egyptisk granit. Industrien i C. är högt uppdrifven. Staden har ofta lidit af Etnas utbrott; 1693 omkommo vid ett sådant tillfälle 100,000 menniskor. Minnesmärken finnas från den romerska tiden.
Catanzaro, 1. Provins uti Italien (Kalabrien). 5,975 qv.-kilom. (107 qv.-mil). 412,226 innev. (1872). -- 2. Stad och hufvudort i nämnda provins, ej långt från Squillace-viken. Omkr. 20,000 innev. Biskopssäte. Liflig siden-industri.
Catargiu, Lascar, rumanisk statsman, medverkade 1866 till furst Kusas störtande och blef
s. å. medlem af den provisoriska regeringen i Rumania. När furst Karl af Hohenzollern s. å. besteg tronen, blef C. ministerpresident och inrikesminister, men måste redan efter några månader afgå. 1871 utnämndes han åter till ministerpresident, men mottogs af den radikala deputerade-kammaren med ett misstroendevotum. Till följd deraf upplöste han nämnda kammare och utskref nya val, hvilka utföllo till kabinettets förmån. Regeringens åtgärder rönte sedan förtroende af representationen. C. afgick från ministerämbetet 1876.
Catawba [-tåba], flod i nordamerikanska staterna Nord- och Syd-Carolina. Hon rinner upp på Blå bergen, heter i sitt nedre lopp Wateree och får, efter sin förening med Congaree, namnet Santee samt faller ut i Atlantiska hafvet.
Cateau, Le [lö katå]. l. Château-Cambresis, stad i franska depart. Nord (Flandern). Omkr. 10,000 innev. Siden-, ylle- och bomullsmanufakturer. Den 2 April 1559 slöts i C. en fred mellan Frankrike, England och Spanien. Frankrike fick der bekräftelse på besittningen af Metz. Toul. Verdun och Calais. Andra af de respektiva landen gjorda eröfringar skulle återlemnas. Hertigen af Savojen återvann derigenom betydliga områden.
Catel, Charles Simon, fransk kompositör och musikteoretiker, f. 1773, blef 1795 professor vid det nygrundade konservatoriet i Paris och dog 1830. Hans förnämsta verk är Traité de l'harmonie, som utgör ett stort framsteg i förhållande till Rameaus äldre harmonilära och allmänt lades till grund för musikundervisningen i Frankrike. C:s operor -- Sémiramis, Les bayadères, L'auberge de Bagnères ("Värdshuset i Bagnères", gifven i Stockholm 1817) m. fl. -- värderades för sin älskvärda uppfattning, rena stil och behagliga sång. C. komponerade äfven kammarmusik samt en mängd marscher för revolutionskrigen. A. L.
Catel, Franz, tysk målare, f. i Berlin 1778, d. 1856, uppträdde först såsom illustratör af praktverk -- Göthes "Hermann und Dorothea" (1799) m. fl. -- och egnade sig derefter åt aqvarell- och oljemålning. Han försökte sig först i både genre- och historiemåleri, men blef sedan, efter sin ankomst till Rom, hufvudsakligen landskapsmålare samt återgaf med förkärlek den sydländska naturen. Åtskilliga taflor af honom finnas i Thorvaldsens museum. -- Hans äldre broder, Ludvig Friedrich C. (f. 1776, d. 1819), var arkitekt.
Catena, Lat., kedja, -- Catena ecclesiae l. C. patrum, samling af bibelkommentarier ur kyrkofädernas skrifter.
Catenaria, Lat. (af catena, kedja), geom. Se Kedjelinien.
Catesby [kätsbi], Marc, engelsk naturforskare och resande, f. 1680, d. 1749, är berömd för sin Natural history of Carolina, Florida and the Bahama islands (1731--43), hvilket arbete ännu är en hufvudkälla för kunskapen om Vestindiens och de nordamerikanske sydstaternas växt och djurformer.
Cathcart. 1) William Shaw, earl of C., engelsk general och diplomat, f. 1755 i
Källa: Project Runeberg ·
