Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant

Originalsida 253
Originalsida 253
Originalsida 252
Originalsida 253
252–253

Sida 253

3. Columbus, Samuel

Colon, f. omkr. 1480, ärfde sin faders värdighet såsom amiral af Indien. Han var 1509--14 och 1520--23 guvernör på Haiti, men kom, genom sin mildhet mot de infödde, i spändt förhållande till spaniorerna. Vid undertryckandet af ett uppror af negerslafvar och indianer (1522) visade han stor duglighet. Död 1526. -- Dennes son, Luis Colon, f. 1520, lefde till 1533 på Haiti. Efter sin fader ärfde han titeln amiral af Indien, och 1536 fick han titeln generalkapten af Española (Haiti), såsom ersättning för att han nedlade en, likaledes ifrån fadern ärfd, penningeprocess med spanska kronan. 1540 uppgaf han sin slägts rätt till vicekonungadömet öfver de upptäckta landen, men fick i stället titlarna hertig af Veragua och markis af Jamaica, hvarjämte han mot en årsränta af 10,000 karoliner afstod anspråken på tionde af Vestindiens produkter. Död 1572. -- C:i yngre, oäkta son med Beatrix Enriquez, en adelsdam från Cordova, Fernando Colon, f. 1488, följde sin fader på dennes sista expedition och gjorde vidsträckta resor i Europa, men lefde sedan i tillbakadragenhet. Han samlade ett stort bibliotek ("Colombina"), som han skänkte till klostret San Pablo i Sevilla, och författade öfver sin fader en lefvernesbeskrifning, hvilken numera finnes qvar endast i en italiensk öfversättning, tryckt 1571. Död 1539. -- Med Luis' brorson Diego Colon utgick 1578 mansstammen af C:i afkomlingar.

1. Columbus, Jonas, universitetslärare, musiker, f. 1586 i Munktorps socken i Vestmanland, blef direktör för sång och musik vid universitetet i Upsala 1613, filos. magister derstädes 1617 samt direktor musices och lärare i Vesterås 1618. År 1619 erhöll han uppdrag att resa till Tyskland, "i then afsigt, att han icke allenast måste perfektionera sig sjelf uti vetenskapen, utan ock hemskaffa the bästa musicalier och instrumenter, hvilket allt med stor flit af honom skedde". 1623 blef han græcæ linguæ lektor i Vesterås, 1625 poëseos professor i Upsala, 1630 kyrkoherde i Husby församling i Dalarna och 1643 prost. Död d. 27 Aug. 1663. Han är utan tvifvel att anse som "grundläggaren af det musikaliska lif, som sedan utmärkt rikets första högskola". A. L.

2. Columbus, Johan, den föregåendes son, universitetslärare, latinsk skald, f. 1640, blef student i Upsala 1659, filos. magister 1668, filos. adjunkt 1669 och poeseos professor (efter Fornelius) 1673. Död 1684. Jämte grundliga kunskaper i den klassiska literaturen egde C. ovanliga insigter i de moderna språken, af hvilka han obehindradt talade tyska, franska och italienska. Han var äfven en af Sveriges ypperste latinske skalder och författade åtskilliga skaldestycken på svenska. C:i poetiska skrifter äro intagna i "Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin, utgifna af P. Hanselli" (del. I, 1871).

3. Columbus, Samuel, den föregåendes broder, skald, f. 1642 i Husby socken i Dalarna, blef student i Upsala 1659 och gjorde der snart nog vitterheten till sitt hufvudstudium. Af Olof Rudbeck d. ä. omfattades han med stor välvilja, och bland hans umgängesvänner vid akademien nämnas Urban Hjärne, Jakob Arrhenius, Jakob Wolimhaus (sedermera grefve Gyllenborg) och hans broder Anders (sedermera grefve Lejonstedt) m. fl. Efter en kort vistelse i Upsala emottog han anställning som lärare i en förnäm familj i hufvudstaden, och der gjorde han bekantskap med sin faders ungdomsvän Georg Stjernhjelm. Mellan denne och C. uppstod snart en innerlig vänskap. När Stjernhjelm (1661) kallades till ledamot af Krigskollegium, gjorde han C. till kanslist derstädes, och när han (1667) blef "director" för Antiqvitetskollegium (stiftadt s. å.), följde C. honom dit som amanuens. Långt mera än genom arbetet på ämbetsrummet förenades dock dessa bägge män genom sin kärlek till vitterheten. Också röjes i C:i tidigare tillfällighetsstycken tydligt nog Stjernhjelms inflytande. Gemensamt verkställde de en dramatisk bearbetning af Stjernhjelms "Hercules": Spel om Herculis vägeval. Den förste comoedie, som speltes för H. M:t konung Karl XI, år 1669. De deri förekommande sångstyckena äro författade af C. 1674 fick han uppdrag att såsom guvernör åtfölja tvänne unga Reenstjernor på en utrikes resa. Straxt efter sin återkomst till fäderneslandet bortrycktes han af döden, d. 8 Juli 1679. Han begrofs i Upsala domkyrka med en akademisk högtidlighet, till hvilken universitetets rektor, Olof Rudbeck, utfärdat ett latinskt program -- en ovanlig ärebetygelse för en person, som ej stått i närmare förhållande till akademien.

C:i första kända poem är en gratulation på grekisk vers (1661). Under pseudonymen "Myrtillus af Bergen" framträdde han med hexametriska tillfällighetsverser, efter Stjernhjelms mönster. 1674 utgaf han tvänne samlingar af lyrisk-religiöst innehåll: Den bibliske verlden, thet är hvad om skapelsen, syndafallet ock oprättelsen, upståndelsen ock doomen i den helga skrifft är uppenbarat, på svänsk verss i kort begreep författat, och Odæ sveticæ, thet är någre verldsbetrachtelser, sång-vijs författade. Odena, till hvilka musik komponerades af kapellmästaren Gustaf Düben och hvilka snart sjöngos "i tjäll och hof", skaffade författaren äretiteln "den svenske Flaccus". Bland dem finnes äfven den under n:r 440 i 1819 års psalmbok upptagna aftonpsalmen. 1676 utkom, under titeln Rådrijk oder anweiser zur tugend, en samling tyska dikter, hvilka med afseende på versens ledighet och behag anses öfverträffa hans svenska alster. "Den bibliske verlden", "Odæ sveticæ" och "Rådrijk" utgåfvos tillsammans (1687) af Jak. Reenstjerna. Af C:i hand ega vi dessutom åtskilliga tillfällighetsverser vid bröllop och begrafningar, "öfverskrifter" (epigram), af hvilka många äro ganska väl funna, samt Måålroo eller Roo-måål, bestående af allehanda rolige frågor och svar, snack och sagor, pusser och äfventyr, språk och kortvill, innehållande lustiga berättelser och anekdoter, till stor del belysande den tidens utmärkte män, bl. a. Stjernhjelm. Äfven på språkforskningens område uppträdde C. som författare, ehuru hans dithörande arbeten, Svensk grammatica och Svensk ordeskötsel angående bokstäfver, ord och ordesätt, aldrig blefvo tryckta.

Källa: Project Runeberg ·