Sida 679
Domherre-slägtet
Dombrott, jur. Det afgörande, som en domstol genom dom fastställer angående ett densammas pröfning underkastadt mål, måste gälla såsom rätt och ega laga kraft, såvida icke domen i laga ordning, genom föreskrifna rättsmedel, varder föremål för ny pröfning och ändras. Försök att olagligen åstadkomma en förnyad pröfning kallas dombrott eller domqval och är belagdt med böter, hvilket straff äfven träffar den, hvilken yttrar sig förgripligt om dom, som vunnit laga kraft. I. Afz.
Dombrovski, Jan Henryk, polsk general, född d. 29 Aug. 1755 nära Krakov, gick först i sachsisk och derefter i polsk tjenst samt utnämndes 1793 till general. Under kriget mot Ryssland och Preussen (1794), då han förde befälet mot preussarna, undsatte han Varsjav och intog Bromberg. Efter nederlaget vid Macieovice (1794) måste han gifva sig fången, men befriades snart och erhöll anbud att inträda i rysk eller preussisk tjenst. Han begaf sig likväl i stället till Frankrike, hvarest han uppsatte en polsk legion. I spetsen för denna deltog han med stor utmärkelse i fälttågen i Italien 1799--1801. År 1806 åtog sig D. att bringa Polen till resning. Han deltog äfven i belägringen af Danzig (1807) och i slaget vid Friedland (s. å.). Efter freden (1807) var han, till 1812, generallöjtnant i hertigdömet Varsjav. Sistnämnda år förde han en division, ledde belägringen af Bobruisk och tog del i skyddandet af Beresina-öfvergången. Sedermera deltog han i fälttågen 1813 och 1814. 1815 blef han polsk general och senator; men misshälligheter mellan honom och storfursten Konstantin, som var befälhafvare för polska hären, förmådde honom snart att draga sig tillbaka till sina gods i Posen. Der dog han d. 6 Juni 1818. D. efterlemnade ett arbete, Histoire des légions polonaises en Italie, hvaraf andra upplagan utkom 1829. C. O. N.
Dombrovski, Jaroslav, kommunard-general, f. i Volhynien 1835, var först i rysk militärtjenst och deltog sedan i Garibaldis expedition mot Neapel (1860). Sedan deltog han i polska upproret (1863), dömdes för den skull till deportation och skickades till Sibirien, men lyckades rymma under färden dit och begaf sig 1865 till Paris. Under belägringen af sistnämnda stad 1870--71 slöt han sig till kommunarderna, och i April 1871 fick han af kommunregeringen befälet öfver den i Neuilly stående upprorshären samt i slutet af Maj uppdraget att försvara Montmartre. Under det Versailles-trupperna stormade Paris, blef han d. 24 Maj dödligt sårad på en barrikad och afled dagen derefter.
Dôme [dåm], Fr. (af Lat. domus, hus, med underförstådt Dei, Guds, således egentl. Guds hus), domkyrka, katedral; ett rundt, hvälfdt tak öfver en kyrka, kupol. Se Domkyrka.
Domeberget, kulle i Habo socken i Skaraborgs län. Se Domberget.
Domedag. Se Yttersta domen.
Domène [dåmän], Lac, "Schwarzsee",’alpsjö i schweiziska kantonen Freiburg. 1,056 m. (3,556 f.) öfver hafvet.
Domenichino [-kino], italiensk målare. Se Zampieri, D.
Domenico, italiensk folkskald. Se Burchiello.
Domenico, Giovan, italiensk filosof. Se Campanella, Th.
Domesdaybook l. Doomsdaybook [dumsdebuck], Eng., "Domedagsboken", Liber de Wintonia, en jordebok öfver England, hvilken upprättades på Vilhelm eröfrarens befallning och afslutades år 1086. Den gamla pergamentsurkunden består af en volym i folio- och en i qvart-format. Den senare, en förteckning öfver egendomarna i tre grefskap, tyckes vara en del af det först upprättade egendomsregistret; den förra, som innehåller en förteckning öfver egendomarna i trettio andra grefskap, torde deremot vara endast ett sammandrag af det ursprungliga registret. "Domedagsboken" upprättades i den kongl. kammaren, efter uppgifter, som kronans kommissarier samlade i orterna, der innevånarna måste på ed aflägga fullständig redogörelse för hvarje egendoms omfång, beståndsdelar och värde. Denna bok egde högsta vitsord i jordetvister, och dess utslag ansågs stå fast som domen på domedag -- hvaraf namnet lär hafva kommit. 1783 utgafs den från trycket. Under loppet af de senare åren har den utgifvits i fotozinkografi. -- I England finnas äfven "domedagsböcker" af endast lokal betydelse: för York, Norwich m. fl. trakter. J. Th. W.
Domesnäs l. Domsness (Lett. Kolguragas), Kurlands norra udde, hvilken utlöper i Rigabukten.
Domesticera (af Lat. domesticus, af domus, hem), göra hemtam, tämja; göra inhemsk. -- Subst. domestikation. Jfr Domestik.
Domesticus, Lat. (af domus, hus), hemmahörande, inhemsk, inländsk; huspredikant.
Domestik (Fr. domestique, Lat. domesticus, af domus, hem), som har att göra med hemmet, fosterlandet o. s. v., hemmahörande, huslig; tjenare, medlem af husfolket, tjenstehjon; ett slags gröfre bomullstyg.
Domestikation (jfr domesticera), tämjning, förvandling till husdjur.
Domherre-slägtet, Pyrrhula, zool., ett till tättingarnas ordning (Passerinae), sångfoglarnas
underordning (Oscines) och de finkartade foglarnas familj (Fringillidae) hörande slägte, som kan betraktas såsom en mellanlänk mellan fink- och korsnäbbslägtena och igenkännes på den koniska, kägelformiga, korta och tjocka näbben, hvilken är ungefär lika hög som bred och besatt med borsthår i munvikarna, vidare på de hvarandra ej korsande käkarna, den starkt hvälfda öfverkäken, hvilken saknar tydlig inskärning bakom den nedböjda spetsen, som hänger öfver den något uppåt
Källa: Project Runeberg ·
