Sida 488
De Besche, adlig slägt af nederländskt ursprung.
han förklarade, att han icke ville mottaga någon offentlig befattning, förrän 1848 års lagar åter kommit till kraft. Österrikes olyckor uti Italien 1859 förmådde regeringen i Wien att ändra politik i förhållande till Ungern. 1801 sammankallades åter riksdagen, på hvilken D. representerade Pest. Det moderata partiet, hvilket samlade sig omkring honom, ställde sig på grundvalen af 1848 års lagar och kräfde oeftergifligt en ungersk ministèr. Förbittrad öfver denna oväntade hållning, upplöste regeringen hastigt riksdagen. Denna sammankallades emellertid åter 1865. Efter Österrikes olyckor 1866 ville det radikala partiet begagna sig af monarkiens allmänna upplösningstillstånd för att tvinga regeringen i Wien till förödmjukande eftergifter. Men D. motsatte sig denna politik och vann riksdagen för den åsigten att de båda rikshälfterna skulle blifva likställiga och Ungern erhålla en särskild ministèr. Det nya förhållandet mellan den österrikisk-ungerska monarkiens båda delar oktrojerades högtidligt genom kejsarens kröning i Budapest (1867). Ända till 1875 var D:s parti det mäktigaste i riksdagen, fastän dess chef, till följd af sjukdom, endast vid enstaka, ytterst vigtiga tillfällen deltog i förhandlingarna. D. afled d. 29 Jan. 1876. Ehuru ett parti med mera liberala åsigter än D:s innehade makten vid denna tid, ansågs detta dödsfall som en olycka för hela landet. -- Ungern har ännu icke frambragt någon annan statsman med så hög begåfning som D. Hans stora hängifvenhet för sitt land och hans oegennytta förvärfvade honom alla partiers aktning. Med ovanligt djup statsmannavisdom främjade han de stora principer, för hvilka han verkade, genom att städse visa sig redobogen till kompromiss i frågor af underordnad vigt. Som talare utmärkte han sig genom en logisk anordning af tankarna, genom klar framställning, genom politisk sakkännedom och genom en betydlig fond af humor. B. F. O.
Deal [dil], stad och badort i sydengelska grefskapet Kent, vid Nordsjön. Omkr. 8,000 innev. Liflig handel med skeppsförnödenheter. Ypperlig hamn, som kan rymma öfver 200 fartyg. Utanför densamma ligga farliga sandbankar (Goodwin sands).
De Amicis [-tjis], Edmondo, italiensk författare, f. 1846, blef officer 1866 och deltog s. å. i slaget vid Custozza. Under titeln Bozzetti militari utgaf han 1867 en samling skildringar ur soldatlifvet, hvilka snart blefvo en allmänt omtyckt folkläsning uti Italien, och 1872 skref han dikten Roma libera till minne af Roms intagande, i hvilket han sjelf deltog. Kort derefter lemnade han armén och begaf sig på resor. Sedermera har han utgifvit reseskildringarna La Spagna (1873), Ricordi di London (1874), L'Olanda (1874) och Foglie sparse (1874) m. m. D. utmärker sig för fantasirikedom, skarp iakttagelseförmåga och måttfullhet.
Deane [din], Silas, amerikansk diplomat, f. 1737, var medlem af 1774 års kongress och blef 1776 ambassadör i Frankrike. Som sådan undertecknade han, jämte Franklin och Lee, d. 6 Febr. 1778 i Paris fördraget mellan Förenta
staterna och Frankrike. Genom honom var det ock som Lafayettes hjelp vans åt den nya republiken. Hans föregående verksamhet i Europa hade emellertid väckt ogillande i Förenta staterna, och han återkallades 1778 samt ålades att redogöra för de penningtransaktioner han för sitt lands räkning inledt med franska regeringen. 1780 återvände han till Frankrike för att anskaffa officiella bevis för sin redbarhet i nämnda transaktioner, men stötte sig med franska kabinettet och blef till följd deraf ur stånd att rättfärdiga sig. Sedermera drog han sig tillbaka, först till Holland och sedan till England, der han 1789 dog bortglömd. Franklin intygar, att beskyllningarna mot D. för oredlighet voro ogrundade. 1842 lät kongressen hans minne vederfaras rättvisa och till hans arfvingar utbetala en stor summa penningar.
Dean forest [din fårrest], skogstrakt i engelska grefskapet Gloucester, mellan Severn och Wye. Omkr. 12,000 innev. Kol- och jerngrufvor. Största delen af skogen tillhör kronan.
Deauville [dåvil], badort i franska depart. Calvados (Normandie), omedelbart invid staden Trouville. Platsen var för några år sedan en fiskareby och är nu en modern hotellstad.
Deballera (Fr. déballer, af balle, varubal), uppacka varor. -- Déballage [-lasch], Fr., uppackning af varor. Jfr Emballera.
Debankera [Fr. débanquer], spelt., spränga en bank (vid hasardspel).
Debardera (Fr. débarder, af barder, lasta på bår, af bard, bår), urlasta, lossa, föra i land. -- Débardage [-asch], Fr., lossning, urlastning. -- Debardör (Fr. débardeur), person, som ombesörjer varors urlastning (från fartyg o. d.). I Paris betecknas med "débardeurs" eller "déchireurs des bateaux" äfven personer, hvilka sönderhugga urlastade och obrukbara fartyg. Den lätta drägt, i hvilken dessa personer äro klädda, har gifvit anledning till en särskild betydelse af debardör: ett slags lätt, yppig maskeraddrägt för fruntimmer. Denna drägt består af ett par vida benkläder (vanligen af sammet) och en mycket sid spetsskjorta. Till densamma hör dessutom linperuk och ett skärp med hängande ändar.
Debarkera (Fr. débarquer), urlasta, urskeppa, landsätta trupper. -- Debarkering, urlastning, landsättning. Jfr Bark.
De Bary [dö bari], Heinrich Anton, tysk botanist. Se Bary.
Debatt (Fr. débat), ordnadt meningsutbyte i en riksförsamling, i tidningar o. s. v. Jfr Diskussion. -- Debattera (Fr. débattre), afhandla, öfverlägga om, diskutera, dryfta.
Débauche [-båsch], Fr., utsväfning, liderlighet. -- Debauchera (Fr. débaucher, egentl. locka en handtverkslärling ur verkstaden, bauche), locka till liderlighet, förföra; lefva liderligt och utsväfvande. -- Débaucheur [-båsjör], en som lockar andra till liderlighet, förförare; en, som lefver liderligt och utsväfvande.
De Besche [dö bäsch, eller rättare: de beske], adlig slägt af nederländskt ursprung. I början af 1600-talet flyktade Gillius D., arkitekt och rik köpman, för religionsförföljelses skull från Nederländerna till Sverige, dit hans söner --
Källa: Project Runeberg ·
